. lisniog hade derföre sannolikt haft till följd hun-
gersdöd för alla hvilka nu äro församlade vid
Polhem.
Någon resa norrut kunde tillsvidare icke kom-
mä i tråga, och vi befarade till och med att den
ofantligt tjocka ie, som nu fyllde Mosselbay, icke
skulle skingras förr än sent i sommar. Denna
fruktan visade sig dock obefogad. Mildväder
med häftiga etormar började åter och fortfor till
den 9 Februari. Den 8 sönderbröts och skinge
rades isen i Mosselbay så hastigt, att åtskilliga
af manskapet, som gått i land på några minuter
på en is nog stark att bära kanoner, måste åter-
vända med båt. Åter hoppades vi kunna löpa
ut. Men den 9 inträffade en så sträng köld, att
fjord och baf inom kort belades med tjock ny-
bildad is. En köld af — 29 till — 389 fortfor
sedan med få afbrott under hela febrnari. Mars
månad har varit mildare, men det ser fortfarande
ej ut, som om vi snart kunde löpa ut med farty-
gen. Vi ämna derföre den 16 anträda vår färd.
öster ut med 2 partier: det ena, bestående af
Palander, mig och sex man, till det mångomtvi-
stade Giles land, mellan Spetsbergen och Novaja
Semlja, det andra (v. Krusenstierna, Parent och
10 man) till östra sidan af Nordostlandet. Straxt
efter återkomsten från dessa färder erna vi före-
taga försöket att framtränga högt norr ut.
För att få en eå fullständig årsserie som möj-
ligt af de meteorologiska och magnetiska obser-
vationerna, är det nödvändiet, att en del af ex-
peditiopen qvarblifver. vid Mosselbay till början
af avgusti. Sjelf ernar jag dock genast efter
återkomsten från polarfärden bege mig till Ia-
fjorden för att ytterligare studera denna trakts,
så utomordentligt vigtiga geologi. Första dagarne
sf september äro vi att återförvänta i Norge.
Allt godt och väl. Alla vid godt mod. Vårt
enda bekymmer är den stora kostnad fartygens
olyckliga instängbing i Mosselbay sistlidne höst
kommer att medföra och farhågan, att de bref,
vi nu skrifva, ej framkomma nog tidigt för att
förhindra afsändandet af det understöd, hvarom
Palander och jag med anledniag af underrättelsen
om de sex fångstfartygens instängning i Grayhook
ansågo oss skyldiga att anbålla.
Högaktningsfullt
A. E. Nordenskiöld.
April 21. Den tilltänkta färden till Giles land
kunde ej blifva utaf, emedan en svår snöyra ho-
pade sådana massor lös snö i vår väg, att det
var hvad fångstmännen kalla oframkommeligt.
Först ett par veckor derefter var snön åter så
packad, att slädfärder voro möjlige, mennu var
tiden så långf framskriden, vi måste tänka på vår
färd mot norden. Denna skall börja i öfvermor-
gon med 3:ne partier, ett bufvudparti, Palander,
jag och 10 man; 2:ne returning-partier, det
ena bestående af v. Krusenstierna och 7 man,
det andra af 6 bland mitt manskap. Närmare
detaljer om dessa färder skall jag sända med det
parti, som senast lemnar oss. Vårvintern har här
varit mycket kallare än bvad vi efter erfarenhe-
ten från jannari och december månader bade
skäl att förmoda. Detta vises sf följande tabell:
Medeltemp. — Max. Min.
Januari —99e 43e0 304
Februari —22; 4la —382
Mars —17e —04 88,0
April för det raesta varierande emellan
—20 och —35,
(Fats)