mig svårt att förklara, då den tydligen icke är någon flyttfågel. Under en ripjagt erhöll skytten, styrmanen från Gladan, Raoden, i stället för den ripa han trodde sig sigta på, ett ungt exemplar af fjellagglan (Strix nyctea), som sannolikt häckar på samma fjäll som riporna, hvilka tydligen härstädes utgöra dess förnämsta föda och från hvilka den till färgteckningen knappast kan skiljas. Endast några få sälar och en enda björn hafva under den mörka tiden varit synliga. Från iskanten har man dock under de senaste dagarna hört skrik af ejöfågel, en antydan, att olarländernas rika fågelverld snart är att åter rvlinta. Rörande vårt lifi Polhem har jag föga anmärkningsvärdt att omtala. Vårt hus är varmt och rymligt, alla man hafva varit fullkomligt raska med undartag af konservator Sandberg, som genom ett fall från vinden erhöll en knäskada, och derpå genom det stillasittande lif, som läkningen häraf betingade, ådrog sig ett lindrigt anfall af skörbjugg. Han är dock numera återställd. k. m:ts brigg Gladan har en af manskapet dött af recidiverad lunginflammation, hvilken ejukdom dock tydligen icke varit beroende eller förorsakats af det härvarande klimatet. Det otillräckliga utrymmet ombord på ett fartyg och kanske i viss mån den inskränkta rangon vi nödgats underkasta oss, har äfven föranledt ett par skörbjuggsfall bland Gladans besättning, hvilka dock numera äro häfda. På ångbåten Oakel Adam har något skörbjuggsfall icke inträffat. Om män icke bor uti en trång kajuta utan i ett rymligt hus och har en jemn sysselsättning, så är det högnordiska klimatet äfven under vintern tydligen ett af de helsosammaste på jorden. Vid Polhem går solen (refraktionen inberäknad) under horisonten Er 20 oktober, för att icke åter höja sig Jerdtver förr än den 21 februari. En bergskedja, som i söder begränsar Mossel-bay gör dock vinternatten för Polhems invånare ungefär 14 dagar längre (13 oktober till den 1 mars). Hvar l4:de dag visar sig månen för att sedan lysa nästan oafbrutet 2:ne veckor å rad. Härunder är den 10 dygn cirkumpolär, d. v. 8. under 10 dygn går den, liksom solen om sommaren, icke under horisonten. Då månen ej lyete, var det under december och början af januari alldeles mörkt äfven middagstiden, men numera är gryningen vid middagstiden så stark, att man utan svårighet i det fria kan lägh graftryckt stil. Den mörka tiden tär således snart slut. Den bar förgått ytterst hastigt, tack vare trigen sysselsättning med stadier, meteorologiska och magnetiska observationer, draggningar m. m. Äfven manskapet har hela tiden bållits till träet arbete, nödigt, om sådant funnits, i annat fall onödigt eller för ändamålet påbittadt.. Detta torde i väsentlig mån hafva bidragit till den förträffliga anda, som hela tiden varit rådande bland invånarne i Polhem. Strax före och efter solens nedgång företogos åtskilliga ntflykter och slädfärder af lapparne för att uppsöka renarne, en gång till botinen at Weijde-bay, en annan gång öfver inlandsisen till Somme-bay och derifrån till Ostfjorden i Weijdebay; af mig ett stycke söderat längs med etranden af Weijde-bay för att uppsöka några till återfinnaride af renarne utsända, men allför länge uteblifna Jappar; sf Palander tvärs öfver den då isbelagda Weijde-bay till Grayhook och åter för att höra åt, hura fångstminnenm befanno sig. Atskillig under dessa senare färder vunnen erfarenhet torde vid våra framtida isvandringar komma oss till nytta. Vid Palanders besök voro fångstmännen raska och förklarade, att de ett par veckor derefter ernade komma öfver till Polhem. Sedan dess hafva de ej börts af, hvaraf vi draga den slutsatsen, att de kommit loss och återvändt till Norge. Då Palander återvände, hade luftens temperatur sjuakit tilli — 28, utan att hvarken ban eller manskapet (5 man) kände någon olägenhet deraf. Vid Graybook träffades bland andra skepparen Mattilas, som sade sig under 42 somrar bafva idket fångst vid Spetsbergevs kuster notan att någosin hatva råkat ut för ett sådant isår som år 1872. 4 Oaktadt hafvet utanför ose Ur isfritt, äro vi dock öfvertygade derom, att man ett stycke Ilugre norrat möter ett oafbrutet isfält, tillräckligt fast för vår tilltänkta isfärd, och vi hysa fortfarande oförminskade förhoppningar rörande det resultat, densamma bör lemna. Om tiden medger, erna vi, innan den egentliga polarfärden börjas, före taga en slädfärd öfver inlandsisen till Battmer och Storfjorden -och derifrån öfver Helis Sound till Gilesland. Högektfingsfullt 4, L, Nordenskiöld, -— Professor. Nordenskiölds andra brer till grosshandlaren O. Dickeon lyder sålunda: Polhem, Mossel-bay den 13 mars 1873. Den 29 javuari var hamnen isfri och temperaturen öfver 09, Palander, Parent och jag med 13 man giuzo ombori på Polhem, ångan var uppe, allt klårt till afresa. Äfven de andra fartygen voro segelklara, afgångstimmen bestämd till 4 eftermiddagen. Under loppet af förmiddagen växte dock den sedan flera veckor med få afbrott rådande bårda vinden till en svår storm, unm nödevade oss att uppskjuta afresan — det