Utrikes-Nyheter.
Franska nationalförsamlingens session
d. 12:te dennes och Gambettas tal.
Vi omnämde i går i korthet detta sam-
manträde, det stormigaste och, som den mo-
derata Parispressens organer säga; Xsorgli-
gaste samt skandalösasteX man hittills upp-
lefvat, och gå nu att i största korthet redo-
göra för detsamma.
Striden framkallades genom en anmärkning
af Kerdrel (af högern), att han i den före-
gående dagens debatt om kolonierna ingalunda
talat om en revolätion på ön Reunion,-utan
om förhållandena i de engelska kolonierna,
Man kunde icke på något sätt jomföra Frank-
rikes kolonier med de engelska, ty i dössa
senare tåldes icke sådana personer och Par-
tier, som upphetsade klasserna mot hvarandra.
(Ea storm af ovilja utbryter bland de depu-
terade från kolonierna, hvilka i detta yttrande
se en förolämpning mot sig) — De Matry,
Detta är en lömsk beskyllning. — Laserre.
Och förtall — Talmannen, grefve Benoist
dAzy. Jag kallar hr Laserre till ordning!
(Larm.) — Kerdrel: Mitt yttrande behöfvsr
ingen här taga åt sig, men det är obestridligt
att det i Frankrike finnes ett parti som upp-
retar samhbällsklasserna mot hvarandra, och
om Här någön finnes tillstädos, som har
talat om en ny social födelse (couches
sociales), så må han taga mitt yttrande åt
sig och från tribunen svara mig. — Detta
uttryck begagnades af Gambetta i hans be-
kanta tal i Grenoble (sept, 1872) och har se
dan blifvit ett slagord i den radikala pressen.
— Gambetta (uppspringande). Ja, jag har sagt
det, jag vill svara! — Laserre. Jag tillhör
det republikanska partiet och är stolt deröf-
ver; ty detta allena har låtit kolonierna rätt-
visa vederfaras, — Gambetta bestiger tribunen.
Högern råkar i uppror, En ytterst bäftig ord
vexling eger rum mellan Gambetta och tal
mannen, hvilken senare icko vill låta denne
komma till ordet. Tumultet blir allt vildare
och vildare; Alla äro på fötter, alla ropa om
hvarandra, händer knytas och ursinnet når en
sådan höjd, att talmannen genom att sätta
batten på hufvudet upplöser sammanträdet
och går sin väg. En halftimme, under hvil
ken oväsendet fortfar, förflyter innan han åter-
kommer och sessionen åter börjas, — Tal
mannen, Jag beklagar diupt att jag hödsa-
kades afbryta sammanträdet, Hr de Choiseul
har ordet. — QOhoiseul, Talmannen Buffet
gaf i går uttryck åt vära känslor med anled-
niog af militärrevyen. Jag skulle kunna ha
anslutit mig till hans tal, om det icke hade
invehållit en stor orättvisa. Talmannen gjorde
sig till organ för ott parti, som inom denna
församliog vunnit seger (oro bland högern);
men ett opartiskt sätt att se sakerna bju-
der , . . (larm)... — Talmannen Benoist
dAzy frågar församlingen om hon vill fort-
fara att höra talaren. Jött tvifvelaktigt, cä
kort ja blir svaret, hvadan Choiseyl fortfar:
Jag måste lifligt beklaga, att hr Buffet har
tillskeifvit don sedan fem veckor bestående.
regeringen en förtjenst, som egentligen tills
hör hennes företrädare, och i Synnerhet den
statsman, hvars hängifvenhot har varit så stör,
Det är han, som återgifvit oss en armö. Jag
är öfvertygad, att det äfven upprör er att dagli-
gen se edra organer inom pressen kredensa
honom otacksamhetens bägare, (Nytt larm
bland högern.) — Baragnon, Som jag lärt käns
nna den ärade. statsmannen, om hvilken här
är fråga, skall han tvifvelsutan beklaga, att se
sitt namn utkastadt häpg som ett tvisteäpple.
(Bifall bland högero.)
Gambetta. (Vi måste anmärka, att utrym-
möt förbjuder oss att i sia Helbet upptaga
deanes tal mad de otaliga anmärkningar som
under detsammag lopp riktades mot deri
förekommände yttranden scch hvilka alla af
honom besvarades. Det är blott hufvudtans.
karpe vi kunna återge.)
Hr de Kerdrel har förevitat mig att jag
en . gång användt sit yttryck, som i hans
Jögon är dikalydande med en uppmaning
(a inbördos krig, och i det han. utströg:
I kör sip pots nod längro, påstår han till