i programmet för expeditionen såsom ett af huf-
vadmälen; men nödvändighen tvang oss härtill.
Genom senare af oss vunnen erfarenhet att
gå i drif-is har visat sig, mt vi ofta på en dag
ej kunnst komma fram mera än en half engelsk
mil, ibland mindre.
Om man antagery att vi, oaktadt vi endast hade
45 dagars proviant, gått 25 dagar mot norr och
sedan på 20 dagar bunnit återvända samma väg,
och att vi i medeltal pr dag gått framåt ända
till 2 engelska mil, så skulle vi kunnat avancera
50 engelska mil, eller komma till en latitud af
81 gr. 32. Då Sofia 1868 uppnådde 81 gr. 42
och flera andra fartyg sommartiden kommit norr
om 81 FE samt Parry 1827 med båtar uppnådde
82 gr. 45, så visar det sig, att vi ej utan skäl
vände, då nemligen allt hopp om stt komma
nordligast eller lika nordligt, som Parry före 088,
var follkomligen försvannet. Deremot kuäde vi
på den sist af tvång beslutna tärden dock ut-
rätta något. Jag är af den öfvertygelsen, att
äfven om renarna funnits i behåll, vi med de-
samma i denna is ej kuonat uppnå någon högre
latitud. Vi nade i den mellan Martins-ön och
Kap Platen befintliga lägre och mera lättpasse-
rade drifisen hopskjutna isvallar af ända till 36
fots höjd att öfverstiga; vi fingo der ordentligen
hugga oss väg och:kunde, för att komma öfver
en sådan, eller 50 till 100 fot framåt målet, få
avvända 1 å 2 timmar.
Nordostlandets iolandsis bestegs af oss den
1 juni; och upptog vår vandring der 15 dagar.
Den största böjd, vi der uppnådde, var 1,800 till
1,900 fot. Isen var i allmänhet jemn, men på
sina ställen tätt genomskuren af sprickor, i bredd
varierande från några tum till 50 å 80 fot; dja-
pet vari somliga af dessa så stort, att man ej
kande 8e botten.
Vi nedkommo från jinlandeisen vid botten af
Wahlenbergs-bay den 15 juni. Derifcån gingo
vi dels på is, dels på land och dels på glacierer
utefter Hinlopens östra kust till Shoal point,
hvarest vi framkommo den 23 juni. Samma natt
begaf jag mig jemte 2 man med båt öfver Hin-
lopeo och inträffade här den 24 juni efter 52
dagars frånvaro. Under slädfärden hafva astro-
nomiska ortbestämningar och magnetiska samt
meteorologiska observationer dagligen gjorts, då
väderleken detsamma medgifvit. Väglängden,
som under samma färd tillryggalagts, är omkring
350 eng. mil.
Vid min hemkomst underrättades jag om att
vår öfvervintriogsplats den 12 jani besökts af
en engelsman från: London, mr L. Smith, som
flera föregående somrar besökt Spetsbergen och
som i år med ångbarkskeppet Diana ämnar för-
söka framtränga mot no! galen; Han förärade
expeditionen såsom förfriskning åt manskanet
en storartad present af konserver, färsk potatis,
lime jaice, rom etc., till ett ungefärligt belopp
af 1,500 rdr rot.
Tvenne vid Greyhook öfver vintern qvarblifna
fåogstmän, skepparen Matillas och kocken, hafva
der påträffats döda i ewt tält; deras loggbok tr
förd till den 18 februari?
Norska fåogstfärtyget Finnmarken, skepparen
Mattiesen, har söndager den 22 juni förlist i
Hinlopen. Alla man äro bergade och befinna
sig nu här och återvända med ångfartyget Onkel
Adam till Norge.
Öppet vatten har nu närmat sig så mycket,
att fartygen nu kunna gå till sjös. Eders maj:ta
brigg Gladan afgår härifrån i dag; men som för
Polhem finnes full proviant till i början af avgu-
sti, och då professor Nordenskiöld fäster synner-
lig vigt vid att så länge som möjligt qvarstanna
här, för att norr om 80:de breddgraden verk
ställa lodningar och draggningar, så återvänder
jag från Spetsbergens nordkust först. is halfya
juli månad och hoppas inträffa i Tromsö om-
ring den 1 augusti.
Protessor Nordenskiöld och de öfriga af släd-
expeditionens deltagare anlände hit den 29 juni.
elsotillståndet inom Polhems besättning är
nu tillfredsställande; några få, ou bäfda, skör-
bjuggarall hafva de sista månaderna visat sig.
Wossel-bay den 29 juni 1873.
L. Palander,
fartygschet.
Vi meddela här nedan (ur G. H.-T.) det
första af de bref professor A. Nordenskiöld
skrifvit till grosshandlaren O. Dickson, så
lydande:
Polhem, Mossel-bay den 23 februari 1873.
Herr grosshandlare !
Af ett föregående bref och talegram; som, en-
ligt hvad jag hoppas, lyckligen framkommit, kän-
ner grosshandlaren redan; att såväl briggen Gla-
dan som ångbåten Onkel Adam i medlet af sep-
tember, oförmodadt och på ett eätt som är exem
pellöst i Spetsbergens fåogstapnaler; blefvo af
sammanfrusen drifis instängda i Mossel-bay. - Ej
aog dermed, den 30 september köramo åtskilliga
fångstnän till oss och berättade; aw äfven sex
med 58 man bemannade fåmgsufartyg blifit in-
etängda at is, fyra vid Greyhook, två vid Welco-
mepoint. Deras ärende var att böra åt, om de
kunde erhålla proviant för vintsrn — sjeltva
hade de qvar lifsmedel endast för några få vec
kor. Jag bifogar här det skriftigt. affattade svar.
vi gåfvo dem.) Mr
Fånogstmännen hade kommit hit till fots. öfver
Wijde-bay, som i slutet af september var full-
komligt isbelagd, och återvände den 2 oktober
samma väg. Några ögonblick innan de bröto
upp, föll det mig in, att Så osannolikt det än såg
ut för det närvarande, en möjlighet i alla fall
förefanns att genom dem meddela sig med hem-
landet, i det att antingen de instängda fångsfar-
tygen kunde genom någon oförmodad föriindring
i isens läge komma loss, eller öck det parti af
fångstmän, som ernade sig till Isfjorden, kunde
dör möta. ett fartyg och med det återvända till
Norge. Jag sände derföre med dem en del af
den post, som skulle afsändas med Onkel Adam,
med tillägg af åtskilliga i största hact nedskrifna
telegrammer. Då hafvet, men beklagligen ej den
bugt, i hvilken våra fartyg ligga för ankar, några
veckor derefter blef isfritt, och då fångstmännen
sedan dess icke hörts af, oaktadt deras lifsme-
del redan längesedan måste hafva tagit slut, så
förmodar jag, att de lyckligen återkommit till
Norge och att mina bre framkommit.)
För säkerhetens skull vill jag bär upprepa, att
huset i medlet af september var i det närmaste
färdigt, att alla man då voro raska och vid godt
mod, renarne välbehållna, prövianttillgåogen och
kolförrådet rikligt, allt så brå som möjligt. Ef-
ter den 15 september ock isynnerhet sedan vi
fingo underrättelse derom, att en mängd fåvgst-
män, utan tillräcklig qvantitet lifsmedel för vin-
tern, voro instängda i. vårt grannuskop, blefso
dock utsigterna dystra nog. Det var omöjligt
att af expeditionens för 21 man afsedda; men
mycket rikligt tilltagna proviaotförråd lemna fall
ranson Åt öfver 100 man under 9 till 10 månar
der, isyfmerhet som någon uvtsigt et: i väsentlig
mån öka provisnwörrådet: genom jagt ej föres
fanns, emedan allt större villebråd i dessa trak-
ter under sommarens lopp blitvit utskjutet af den
massa fåogstmän (bland hvilke en engalsk sports-
many. som tillbringar vintrarne i Bom och sOm-
marn i polartrakterna), som sistl. ovanligt jsrika
år lägo -inspärrade dessa trakter från jnut till
september. — För att under vioterns lopp kunna
— q
Detta svar offentliggjordes i går i kapten