UTr1EeS-NyReLer.
Ställningen i Frankrike.
Shahen af Persien upptager Paristid-
nivgarnes alla spalter. Univers uppma-
nar franska regeriogen att draga nytta af
hans närvaro och afpressa honom dels ett
förmånligt handelsfördrag, dels en förbina-
delse att gifva större svävgrum åt de ro-
mersk-katolska missionerna 1 Persien. Sitcle
och Republique frangaise fästa uppmärksam-
heten på, att Tyskland slutit ett fördrag
med Persien och lofvat detta land sina goda
tjenster, om det skulle råka i tved:ägt med
en annan makt, Figaro innehåller på per-
siska språket en helsving, hvari det heter,
att shahen under sina resor städse måste
haft bilden af det stora Paris sväfvande för
sin ande; att staden, glömmande sina olyc-
kor, nu iklädt sig festkläder för att väl-
komna honom, men känner sig sorgsen der-
öfver, att shahen icxe finner i Frankrike
en konung, som från sina fäders tron kan
emottaga hoaomX4. Oppositionstidningarna
åter äro mycket missnöjda öfver att rege-
ringen vid shahens mottsgande lagt i dagen
ett tydligt sträfvande att förneka republiken.
Så anföres att utrikesministern, bertigen af
Broglie, visat sig i den vid det kejserliga
hofvet brukade gula uniformen samt att kuskar
och hela tjenstepersonalen blifvit iklädda
det kejserliga livrået.
Pays skrifver: Man syssolsätter sig inom
armåa mycket med frågan om bildandet af
ett militäriskt institut, eller en militärisk
akademi, som uteslutasde skall syssolsätta
sig med ämnen, hvilka röra armåns förvalt-
ning under ett krig, och som skall utgifva
skrifter i militära frågor4.
Åtskilliga landsortstidningar stå för när-
varande under åtal, emedan de skola ha
skymfat nationalförsamlingen.
Frankrike har vid verldsutställningen för
sin konstafdelning erhållit af alla länderna
de flesta prisbelöningarne, nomligen 247 me-
daljer-— hvaraf 138 för taflor, 34 för skulp-
tur, 26 för arkitektur och 49 för gravyrer.
Franska vetenskapsakademien har till leda-
mot efter den aflidne Agassiz utsett dansken
prof. Steenstrup.
Doe klerikala tidningarna och regerings-
bladen omtala med tillfredsställelse.ett nytt
underverk som timat för att styrka. Frank-
rikes tro. Skådeplatsen var byn Thierge-
ville och dess omnejd. Den 29 juni upp-
stego öfver Thiergeville svarta moln, som
urladdade sig ett häftigt hagel, hvilket
sönderslog flera kyrkofönster. Bönder, som
upptogo hagelkornen och skärskådade dem;
funno, att några af den hade formen af
Jesu hjerta, andra företedde bilden af de
heliga sakramenten, och andra åter visade
den heliga jungfrun med barftiet. Presten i
byn bekräftade underyverket, hvilket för or-
ten har desto större betydelse, gom man
hoppas, att Thiergeville hädanefter skall
varda en indrögtig vallfartsort. Ett kapell
skall uppföras, der underverket timade. Det
lilla Paray le Monial (hvars innebyggare
dock äro ganska otrogne, när man förtroligt
talar med dem om der timade underverk)
har blomstrat upp genom pilgrimsfärderna,
som företagas dit. Likaså Lourdes, och det
torde ej dröja länge, innan hvarje län i
Frankrike får en eller flera orter, som kräfva
samma helgd.
Om sådana underverk äro uppbyggliga för
den ena hälften af Frankrikes befolkning,
synas de vörka afivorlunda på den andra,
Många döende anse det för en sin sista
pligtuppfyllelse att protestera mot de svek,
som föröfvas i religionens råmn, och santa-
let af borgerliga begrafningar tillväxer ut-
omordentligt öfver hela Frankrike.
Den andåra fjerdedelen af krigsskadestån-
dets femte milliard har utbetalats till Tysk-
land.