Utrikes-Nyheters.
Från Frankrike.
Rörande de af Jules Simon införda refor-
merna i den högre elementatundervisningen,
hvilka reformer nu det högsta undervis-
ningsrådet tänker att i klerikalt intresse
ominte:göra, skrifver Journal des Debats
följande: SJales Simons rundskrifvelse bragte
undervisningen i lefvande språk åter till
heders. En gång var väl latinet vetenska-
pens, politikens och förvaltningens språk,
och detta har gjort latinska språket till
föremål för den bildade upgdomens studium
öfver hela Europa. Nu är det icke längre
så. Engelska och tyska äro, jemte franska,
vetenskapens, politikens och förvaltningens
språk. Derföre är det icke mera än rätt
och -billigt, att latinet afträder en del af
det område det hittills upptegit inom under
visningen, enär det ju förlorat en del af
sina nyttiga egenskaper. — Har man ock
en aning om vår ytterliga okunnighet i de
lefvande språken? Icke lär man känna ett
folk genom öfversättnisgar. Man måste
sättas i stånd att kunna läsa Englands och
Tysklands tidningar, böcker öch riksdags-
förhandlingar. Vi ha ock afslutat ett han-
delsfördrag med England och den engelska
plå boken innehäller långt vigtigare upp-
lysningar rörande denna angelägenhet än
den franska gula boken, Huru många af
våra deputerade och högre ministerialembets-
män äro väl mäktiga läsningen af den en-
gelska Sblå boken? För det närvarande
diskuterar man om skatter, hvilkas. förebil-
der man har i Amerika. Skulle man
emellertid inträda i en församling if che-
ferna för handels- ock finansdepartementen
med de officiela amerikanska dokument, som
röra denna sak, så skulle bland dem en
icke ringa förvirring uppstå med anledning
af deras okunvighet i det främmande språ-
ket, — Den obetydliga plats, som tyska
och engelska språken intsga i vår undervis-
ning, är för vår politik, vår administration
och följaktligen ock för ha vår nationat-
tet en orsak till ett betydligt tillbakastå-
ende.
Med anledning af deputeraden Leurents
nyligen gjorda påstående, att 1andel och
industri efter den 24 maj på betydligt sätt
uppblomstrat, har en br Montagut till Temps
skrifvit ett bref, i hvilket han, såsom köp-
man, bestämdt förnekar savningen af detta
yttrande och framlögger bevis för att hvad
Paris beträffar — Oc Paris kan tjona så-
som måttstock i dettå afseende, som i så
många andra — både industri och varuaf-
sändning betydligt förminskats efter angif-
ma tidpunkt.
— Assemblies Nationale påstår sig ur säkra
Källor veta, att uppskjutandet af den kon-
stitutionela frågan öfverallt i Frankrike fram-
Eallat allmän belåtenhet. Befolkningens
flertal önskar till hvarje pris lugn och ser
med missnöje hvarje diskussion, som skulle
kunna på något sätt rubba den af alla or-
kända Mac Mahonska regeringen. Så säger
nämda tidniog. Men en körrespondent till
Köla. Zät. förnekär helt och hållet att stärn-
ningen är så gynsam och anför bland annat
som bevis härför, att af de deputerade, som
sedan den 8:de febr. 1871 blifvit valda i
Fravkrike, blott 18 stå på regeringens sida,
då deromot 124 höra till hennes motstån-
dare.
I måndags bordlades i nationalförsamlin-
gen berättelsen om och förslaget till fran-
ska arm6ns reorganisation. Förslag skulle
komma att väckas, att denna fråga genast
skulle uppföras på föredragoingslisten.
Högerns deputerade komma att i en för-
klaring uppfordra regeringen att. genast
framlägga en lag, enligt hvilken rättigheten
att utnämna märer åter skall lemnas åt
henne. Redan ha 300 medlemmar gifvit
sitt bifall till denna förklaring, Att högern
så ifrigt åstundar att regsriogen skall åter.
få denna rättighet, beror på att märerna
utöfva ett stort inflytande på valen, och att
man derför vill försäkra sig om deras bi
stånd. RS
De klerikala i Paris låta nu högt stående
pv So BA RER 0 RE LK RR RR