Utrikes-Nyheters. Från Frankrike. Rörande de af Jules Simon införda reformerna i den högre elementatundervisningen, hvilka reformer nu det högsta undervisningsrådet tänker att i klerikalt intresse ominte:göra, skrifver Journal des Debats följande: SJales Simons rundskrifvelse bragte undervisningen i lefvande språk åter till heders. En gång var väl latinet vetenskapens, politikens och förvaltningens språk, och detta har gjort latinska språket till föremål för den bildade upgdomens studium öfver hela Europa. Nu är det icke längre så. Engelska och tyska äro, jemte franska, vetenskapens, politikens och förvaltningens språk. Derföre är det icke mera än rätt och -billigt, att latinet afträder en del af det område det hittills upptegit inom under visningen, enär det ju förlorat en del af sina nyttiga egenskaper. — Har man ock en aning om vår ytterliga okunnighet i de lefvande språken? Icke lär man känna ett folk genom öfversättnisgar. Man måste sättas i stånd att kunna läsa Englands och Tysklands tidningar, böcker öch riksdagsförhandlingar. Vi ha ock afslutat ett handelsfördrag med England och den engelska plå boken innehäller långt vigtigare upplysningar rörande denna angelägenhet än den franska gula boken, Huru många af våra deputerade och högre ministerialembetsmän äro väl mäktiga läsningen af den engelska Sblå boken? För det närvarande diskuterar man om skatter, hvilkas. förebilder man har i Amerika. Skulle man emellertid inträda i en församling if cheferna för handelsock finansdepartementen med de officiela amerikanska dokument, som röra denna sak, så skulle bland dem en icke ringa förvirring uppstå med anledning af deras okunvighet i det främmande språket, — Den obetydliga plats, som tyska och engelska språken intsga i vår undervisning, är för vår politik, vår administration och följaktligen ock för ha vår nationattet en orsak till ett betydligt tillbakastående. Med anledning af deputeraden Leurents nyligen gjorda påstående, att 1andel och industri efter den 24 maj på betydligt sätt uppblomstrat, har en br Montagut till Temps skrifvit ett bref, i hvilket han, såsom köpman, bestämdt förnekar savningen af detta yttrande och framlögger bevis för att hvad Paris beträffar — Oc Paris kan tjona såsom måttstock i dettå afseende, som i så många andra — både industri och varuafsändning betydligt förminskats efter angifma tidpunkt. — Assemblies Nationale påstår sig ur säkra Källor veta, att uppskjutandet af den konstitutionela frågan öfverallt i Frankrike framEallat allmän belåtenhet. Befolkningens flertal önskar till hvarje pris lugn och ser med missnöje hvarje diskussion, som skulle kunna på något sätt rubba den af alla orkända Mac Mahonska regeringen. Så säger nämda tidniog. Men en körrespondent till Köla. Zät. förnekär helt och hållet att stärnningen är så gynsam och anför bland annat som bevis härför, att af de deputerade, som sedan den 8:de febr. 1871 blifvit valda i Fravkrike, blott 18 stå på regeringens sida, då deromot 124 höra till hennes motståndare. I måndags bordlades i nationalförsamlingen berättelsen om och förslaget till franska arm6ns reorganisation. Förslag skulle komma att väckas, att denna fråga genast skulle uppföras på föredragoingslisten. Högerns deputerade komma att i en förklaring uppfordra regeringen att. genast framlägga en lag, enligt hvilken rättigheten att utnämna märer åter skall lemnas åt henne. Redan ha 300 medlemmar gifvit sitt bifall till denna förklaring, Att högern så ifrigt åstundar att regsriogen skall åter. få denna rättighet, beror på att märerna utöfva ett stort inflytande på valen, och att man derför vill försäkra sig om deras bi stånd. RS De klerikala i Paris låta nu högt stående pv So BA RER 0 RE LK RR RR