—LLR
Den franska regeringen
har under de 6 veckor, som förflutit sedan
Mac Mahon ttnämdes till republikens presi-
dent, sett sin i början svaga och vacklande
mejoritet stiga så, att oppositionen för ögon-
blicket inkränker sig till tvenne republikan-
ska partier, den moderata och den radikala
venstern, hvilka tillsammans endast undan-
tagsvis känna förfoga öfver mera än 180 å
200 föster. Regeringens politik har gått
ut på att draga til sig venstra centorn,
det mellan monarki oca republik vacklande
mellanparti, som efter Thiers afgång förlo-
rat allt fotfäste, och det synes som om hön
lyckats.
Vid den första stora stormlöpning, gom
oppositionen den 30 juni försökte mot den
nya regeringen i anledning af tidningen
Corsaires undertryckande, segrade majoritö-
ten med 74 rösters öfvervigt och hade då
fått nära 40 medlemmar af venstra centern
på sin sida. Vid debatten om anklagelsen
mot Ranc (den 17 juni) segrade regeringen
med 485 röster mot 137, derigenom att hela
venetra centern afhöll sig från omröstnin-
gen: Få dagar derefter vid debatten om
Leroyers interpellation rörande civilbegraf-
ningarna utgjorde regeringens msjoritet 161
och den 27 juni vid frågan om giltigheten
af Thurignys val 201. Den venstra centern
eger visserligen ännu bestånd såsom ett
särskildt parti, men ehuru den fortfarande
håller fast vid den konservativa republi-
ken som ön äf hufvudpunkterna i sitt pro-
gram, står den i sjelfva verket betydligt
närmare regeringen än oppositionen. Journal
des Debate, yttrade redan för en längre tid
tillbaka, att venstra centern under vissa vil-
kor skulle kunna sluta sig till majoriteten,
men att det var tvifyel underkastadt, huru-
vida regeringen ville på in på de stora for-
dringår, som fråmställdes. Emellertid har
regeringen icke visat brist på tillmötesgå-
ende. Ett nytt bevis derpå är, att hon gått
ih på venstra centerns förslag att till be-
handling i kammaren upptaga de bekanta
konstitationelå lagförslagen, som Thiers ut-
arbetade kort före sin äfgång, och som den
dåvsrande justitiestatsministern Dufaure
meddelade kammarer, mon hvikas upplä-
sande-högern förhindrade. Thiers och Du-
faure håfva nu ånyo genom vebhstra centern
ragt denna sak å bane, och i nationalför-
Bamlingens sammankomst deh 2 dennes be-
slöts, att. efter parlamentsferierna ett ut-
skott -skall-väljas för att taga de konstitu-
tionolla lagarne under öfvervägande. Emot
detta beslut talade likväl icke endast Gam-
betta, utaf äfven sjelfva venstra cenrterns
ledare, Lon Say, hvaraf mån ville draga
den slutsatsen, att regeringens tillmötesgå-
ende härutinnan ingalunda är tillräckligt att
förnöja partiet, som fruktar, att saken skall
begrafvas i det tillämnade utskottet och
derför önskar ett raskare bahandlingssätt.
Hvad regeringen i sjelfva verket tänker
härom, är säkerligen troget återgifvet i en
af de offfeiella tidningarne, der det heter,
att regeringen alls icke har något skäl att
motsätta sig den venstra centerns önskan.
Spanska grundlagsförslaget
föreslår avt prosidenten skall väljas för en
tid af 4 år, samt att han icke skall kunna
återväljas; att ministrarne icke samtidigt
kunna vara deputerade, och att den all-
männa makten skall sönderdelas i en verk-
ställande, en lagstiftande och en dömande.
Vidare föreslås komraunal sjelfstyrelse och
garanteras åt de federerade staterna lag-
nmtiftande,: förvaltande och finansiel sjelfstän-
dighet.
Armån, flottan, telegrafen, tullafgifterna,
statsskulderna och de allmänna finansersa
skola höra under centralregeringen. Infö-
randet af obligatorisk värnepligt föreslås.
Kamrarne skola sammanträda två gånger om
året, en gång under vinterb, en gång under
våren, och de deputerade skola erhålla ar
voden. Republiken skall delas i 11 stater
inom Europa och de utomeuropeiska delarne,
Kuba, Portorico, Philippinerna och Fernando
Po skola betraktas såsom territorier.
— Spaniens nya regering har af cortes be-
gärt och erhållit tillåtelse att vidtaga un-
dantagsåtgärder till undertryckande af car-
listupproret. - Dessa undantageåtgärder afse
belögringstillståndets utropande i hela dess
stränghet inom de af carlisterna hemsökta
provinserna.
De frivillige i Madrid äro förbittrade på
den nya regeringen. De ha gifvit den en
veckas: -betänketid att afgå och hota den
annars möd öppet våld. Regeringer å sin
sida söker att sätta sig till motvärp. Trup-
perna hållas: ständigt marschfärdiga, garni-
sonen i Madrid bar dragit till sig förstärk-
niögar från provinseria.
Den Bakerska expeditionens
lyckliga inträffande i Kärtum har i London
liksom öfverallt uppväckt stor glädje; skrif-
ver en korrespondent till Köln. Zeitung till-
läggande: Dock kan man icke annat
än skaka på hufvudet åt den underrättelse
från honom, som såmtidiet inträffat. den I