Utrikes-Nyheter. De klerikala rörelserna fortfara att fylla det tänkande Frankrike med sorg och farhågor öch framkalla oundvikligen den frågan: Hvad skall det blifva af, när fienden emnat landet? Skall då ett krig mot Italien bryta löst, liksom förr, under restaurationen, mot Spanien? Broglies ministör bedyrar, att den icke vill någon förändring i Frankrikes utrikespolitik, och likväl låter den saklöst passera allt, hvad som hotar Italien, hvad som kan rubba Earopas fred, precis liksom det kejserliga kabinettet, som städse förde fraserna om fred på läpparna, och dock gjorde allt, som kunde bidraga att framkalla krig. Regeringens organer inom pressen anse det oerhördt, att Broglies ministör utropas för att vara klerikal. Men hvem är orsaken härtill, den liberala press sen eller den ultramontana? Ett fanatiskt språk, för att ej säga något ännu starkare, föres ock af de klerikala. Så utbrister generalvikarien i Basangon i den predikan, som han i Paray höll för pilgrimerna från Frankrikes alla provinser och för de dervarande deputerade af nationalförsamlingen: Det katolska Frankrike har insett att det, som man kallat den moderna civilisationen, blott är barbaril . .. I denna helgedom hade påfliga zuaverna nedlagt sin ärorika fana, och må den hyvila här än en stund, Men då timmen en gång slår, må vi då alla tåga, zuaverna i spstsen, för att åter insätta påfven på Petri heliga stol! De fromma pilgrimerna ha jublande helsat dessa ord från fridens och ärlekens tjenare. Univers uppmanar på det ifrigaste regeingen till en fast och energisk opposition not den tyska politiken. För öfrigt håller len åter ett försvarstal för ett religionsrig, Csom i sjelfva verket snabbt och för WUtid skulle förinta det nya kejsardömets tonstlade och osanna enhet4. Nästan icke m dag förgår, då icke de legitimistiska och nnu mera de ultramontana tidningarna preika krig mot tyska riket och ett förbund ned det katolska Österrike. Ett katolskt abinett i Wien, ett likartadt i Pesth och å, mera de ultramontana, är allt färdigt ör att med svärdet omvända Europa till jyllabus och den svarta terrorismen, och trota den moderna staten och dat på fri orskning och samvetsfrihet byggda samhälet. — Den är ändå, denna rörelse, till sina rondorssker och i sin helhet sedd, en egenomlig företeelse, som, om ock under andra ormer, icke saknar motsvarighet i andra f Europas länder.