endes sista vilja för betydelselös. Ännu
andra likartade författningar anföras och
korrespondenten yttrar att snart nog skall
man väl gå längre och då icke nöja sig med
att genom tvång bevara blott de döda åt
kyrkän.
Univers meddelade häromdagen ett slags
de klerikslas program, i hvilket det till
slut säges: XRevolutionen har ett program:
1789 års principer med sitt tal om de mensk-
liga rättigheterna. De grundsatser, som i
detta program bekännas, äro det moderna
samhällets. Men samhsllena äro öfverallt
i fara, revolutionen hotar att sluka dem.
Pressen, handeln, industrien, jerovägarne,
massorna, ja, till och med regeringarne —
uvllt är. revolutionärt, a!lt är ett verktyg för
revolutionen, allt konspirerar mot samhället.
Det fias blott ett räddningsmedel: kyrkan.
Kyrkan ställer i 4Syllabust ett katolskt
program gent emot det af 17894, — Detta är
åtminstone uppriktigt. Hvarthän emellertid
franska samhället kan komma med 4Sylla-
busX4, det kan det franska. folket se, om det
läser historien . om jesuit-missionen i La
Plata och Californien. För öfrigt skola väl
ock de ultra-montana en gång varsebli, att
de ytterligheter, de predika, icke mycket
gagna den romerska kyrkans sträfvan att
befästa sin makt.
Arthur Ranc
har meddelat Republ. Frangaise en lång, nä-
stan halfva tidningen fyllands skrifvelse, i
hvilken han söker upplysa den stora all-
mänheten om sitt förhållande under och ef-
ter kommunen. I den särdeles lugnt och
objektivt hållna skrifvelsen vill han bevisa
att ban icke deltagit i några af kommunens
gräsligheter. När de tfedererade trupperna
under , anförande af Flourens och Duval
framryckte mot Versailles, skedde detta mot
Rancs och hans embetsbröders i kommunen
vilja. Med afseende på hvad som berättats
om Thisrs mellankomst för att förhindra att
man icke förr väckt rättegång mot honom,
skrifver han: Man har sagt att jag var i
Besittning af pepper med ett för Thiers
komprometterande, innehåll. Detta är helt
enkelt en osannmidg. Jag tillägger att jag
hvarken i Tours eller under kommunen har.
stått i någon, vare sig medelbar eller ome-
delbar förbindelse med Thiers; och den för-
sta gåog jag i mitt lif talat med honom var
på en sox, som Calmon i vintras gaf i
Paris. Han slutar sin ekrifvelse med föl-
jande ord: SNstionalförsamlingen har kun-
nat gifva befallning.om anställande af juri-
diska förföljelser mot-mig;en krigsrätt skall
kunna döma mig; ingen skall: dock kunna
af mig göra en man, sådsn, gom mina fi-
ender, hvilka ock äro republikens, sökt ffam-
ställa mig. .Iogem skall kunne åstadkomma;
att jag gor rum åt tankar på vedergällning
och hämd, att jag blir något anHatiäd hvad.
jag i går var, nemligen en republikan; som
blott vill arbeta på att genom rättvisa dämpa
det hat, som söndrar de olika samhällsklas-
Berna, — att gånom laglig ordning grund-
lägga republikenX. i
Ryssarne i Khiva.
I-en-af- Times offentligsjord skrifvelse från
den bekanta ungerska ressnden i Central-
asien, prof. Våmbbry i Pesth, uttalar sig
detinå - på: följande sätt om sryssarnas
ställning i Khiva: Ryssarne stå nu i
Khiva, men Khiva är en plats, som
är svår att uppnå, öch äunu svårare att
lemna. Förr, än mot slutet af sommaren,
är ett återtåg, omöjligt. ; Oafsedt nu den
etora svårigheten i samfärdseln, skall säkert
en ny fråga uppstå, den om ryssarne skola
ta fast fot i Khiva för beständigt eller. om
de verkligen, som -grefve Schuwalof- har
yttrat, skola öfvergifva detsamma ;Betrak-
tad från denna syopunkt, skall väl nu dena
centralasiatiska frågan bli föremål för diskus-
sionen i Europa. Kiigat mot Khiva är slut;
men det ryska penn-kriget mot England
skalt hu ta sm början.
Ett telegram till Köln. Zeitg meldelar,
att regeringen kommer att väcka åtal mot
Republ.. Frazgaisz (som har upptagit Gam-
bettas bekanta tal) pågrund af förnärmel-
ser mot nationalförsamlingen och Han mot
Teligionen4,
För ett par dagar sedan meddslade vi
ett. telegram från Wien, enligt hyilket en
regnstorm skulle ha anställt åtskillig skada,