Med denna fiendtliga stämning mot natio-
nalförsamlingen och Broglies styrelse för-
enar sig nu äfven hatet mot prester-
skapet. I Belleville — en af arbetareför-
städerna till Paris — blir en prest i cin
gaftan sedd med samma sneda blickar som
en poliskonstapel. I Frankrikes mellersta
departement börjar äfven hatet mot de kle-
rikalt sinnade att visa sig. Så ha t. ex.
flera försök blifvit gjorda att få bantåg
mellan Måcom och Paray-le-Moniel — den
bekanta vallfartsorten, dit hundratals fran-
ska pilgrimer nu dagligen afresa — att få
dessa tåg att hoppa ur banan. Bönderna ha
nedbrutit telegrafstolpar och lagt dei öfver
banorna och dessutom förhånat pilgrimerna
på många af de platser, der de färdats fram.
På en del ställen, i Beaune i synnerhet,
har skränet och eljudet som mött de helige
varit Sobeskrifligtt och hvarje gång eh prest
visade sig blef det dubbelt värre. Åtskil-
liga häktningar ha med anledning af detta
egt rum, men utam att någon bättring visat
sig. Till och med skolungdomen försöker
på egen hand företaga demonstrationer ge-
nom att deltaga i civilbsgrafningar och
åylikt.
Under det folket på detta sätt protesterar
mot den Broglieska regeringens religiösa in-
tolerans, ha flero medlemmar af högern be-
slutat att i Åera hundratusen exXorttiplar låta
trycka och sprida Beulås, inrikesministern,
allt annat än frisinnade tal med anledning
af civilbegrafningarne i Lyon. För öfrigt
tyckes den religiösa fanatismen i Frankrike
ha gripit vidt omkriog sig. Den 29 juni
hade den nyssnämda lilla staden Paray-le-
Monial att fröjda sig åt flera tusenden af
vallfärdande, som med ezxtratåg ankommo
från alla håll. Bland andra ett sj obetyd-
ligt antal deputerade jomte en del statsråd.
Rätt egendomligt är dervid följande förfa-
rande till en del mera försigtiga deputerades
fromma. För deta hemligen, soi genoin att
deltaga i en sådan färd skulle kuvna befara
att ej bli återvalda, hade presterskapet bs-
redt tillfälle att låta sig representerast af
ett Snationalförsamlingens standar, hvilket
skulle å deras vägnar upphängas i Chelge-
domön4, och för hvilket ändamål subskrip-
tion blifvit öppnad. Det antal deputerade,
som på detta egendomliga sätt deltagit i
vallfärden, uppgår till 200.
Paray är icke den enda ort, dit de fana-
tiska folkmassörna strömms. Endast under
maj månad ha öfver 100,000 främlingar be-
sökt Chartres, för att knäböja framför och
kyssa bilden af Notre-Dame-de-Dessous-Terre.
Och detta oaktadt hade under samma månad
antalet pilgrimer till andra orter i det öfriga
Fratikrike mycket förökats.
Ministerkrisen i Italien.
Den. senaste finisterkrisen i: detta Jand
erbjuder der egendomligheten, att den icke
blifvit framkallad af meniogsskiljaktigheter
i kammaren och deraf föranledda förändrade
pårtiförhållanden, utan är med afsigt fram-
källad af ministören sjelf. Den är alltså
icke följden af, utan orsaken till, en omge-
staltning i de parlamentariska grupperin-
gårne. Någon förändring, mera genomgri-
pånde åtminstone, i den italienska politiken
kommer den ej att framkalla, lika litet som
man kan tala om att den förut Värände
oppositionen vunnit någon afgörande seger.
Bildandet af en ny minister anses också
ej koniia att medföra några synnerliga svå-
righeter, så mycket mera, som Victor Ema-
näzel lemnat Rom och begifvit sig till Sar-
dinien. i
Den, som enligt Opinione Nätionale här
fått i uppdråg bildä de nya ministören,
Minghetti, är född i Bologna. Han har re-
dan förut under år 1863—64 stått i spet-
sen för regeringen såsom ministerpresident
och finansminister, och det var under hans
ledning som handelstraktaten med Frankrike
kom till stånd. Vidare har ban varit ita-
lienskt sändebud i London, har varit inri-
kesminister i den senaste Cavourska mini-
stören, och generalsökretöraro i utriteska:
binettet. Han är en man med grundliga
studier och känd som författare till flere
framstående arbeten af hvilka: det förnäm-
sta anses vara: Om statsekoriomier och
dess sammanhang med moralen och rätt-
skipningen. Från 1860 har han i det ita-
lienska parlamentet representerat sin för
delsestad, Bologna,
Bismarcks förestående utträdande
ur def preussiska ministdren är dagligt fö-
remål för den tyska pressens uttalanden