Utrikes-Nyheter. Ställningen i Spanien. z Det är nästah en tröstlös sysselsättning tt i ötländska Pressen taga döl af wnderfättelserna från Spanien. Det ona brefvet eller telegrammet motsäger oupphörligt det andra, och företer tillståndet i landet ett sådant kaos som underrättelssrna derom, då måste ställningen der vara fruktansvärd. Enligt ett telegram från Madrid af den 27 juni, meddeladt äfven i denna tidning; synes man nu emellertid kunna antaga, att det omsider lyckats Pi y Margall att bilda ett kabinett, af hvilket de mest framstående medlemmarne (se gårdagsbladet) äro bekanta från ministerlistan åf den 8 juni: M Konstitutionsutskottet har redan inlemnat sitt förslag till federativrepublikens organisation. De 13 sjelfständiga provinserna skola, enligt detta förslag, hafva namn äf regionalstster, HSpaniens enhet representeras genom nationalstaten, hvars lagstiftande. verksamhet skall otöfatta krigs-, poat-, telegraf-, tulls och kommtnikationsväsendet. Huru finanserna komma att ordnas, känner man ännu icke. Indelningen i regionalstater (sjelfetändiga provinser) kommer utan tvifvel att grundas på den af Emilio Castelar utarbetade planen, hvarom VIndep. belges korrespondent i Madrid meddelar följande enskildheter : Madrid, hufvudstaden i den federativa republiken, skall förklaras för neutrel tillika med dess omgifningar på omkring 142 mils omkrets. Madrids territorium kommer gålunda att icke tillhöra någon stat. Toledo blir hufvudstaden i Nya Castilien; Burgos i Gamla Castilien; Pontesvedra i Galicien och Asturien; Truxilla i Estremadura; Xeres i Nedre Andaläsien ; Granada i Öfre Andalusien;Alicante i Valencia och Murcia; Barcelona i Catalonien;. Caspe i Arragonion; Victoria i de baskiska provinserna och i Navarra; Palma på Baleariska öerne; Santa Cruz på Canariska öarne och San Juan på Portorico. Sannolikt kommer representationen att konstitueras på två kamrar: senaten och kongressen: Kongressen skall böstå af 406 deputerade och senaten af 52 senatorer, Dessutort kommer det naturligtvis att konstitueras 13 särskilda kongresser, en i hvardera staten och hvarje med 100 deputerade. De andliga korporationerna i Italion. Den i Rom utkommändeö tidningen Opinione omtalar den 25 juni att franska och österrikiska regeringarne, likväl i de artigaste ordalag och utan det minsta tecken till fendtlighet, hos Italiens utrikesminister gjort några anmärkningar angåendo vissa böstämmelser i den af italienska regeringen sanktionerade lagön om upphäfvandet af deandliga korporationerna; Opiniona tillägger att det endast var helt nafarligt att dessa regeringar skulle handla på detta sätt efter de steg de redan halfofficielt och på ett vänskapligt vätt tågit till förmån för de andliga. ordnarnes generaler. Samma tidning anmärker att Italien gjort allt hvad som står i dess förmåga för att tillfredsställa de båds makterna och afhälla sig från alla våldsamma åtgärder. Den anmärker vidare att Paristidningen YUnivörs framställt dessa regoringarnes vänskapliga anmärkningar såsom formliga protester och fäster uppmärksamheten på den glädje, som röjer sig hos det klerikala partiet, hvilket i dessa diplomatiska stög ser bevis på en allians mellan Österrike och Frankrike mot Italien. Opinione tror att förhoppningen om en sådan allians skall .kommsa.. på skam, mån tillägger: CPå samma gång skulle det röja en tanklös polis tik, om man trodde att Italien skall få fiender i framtiden i följd af den stora omhyvälfning det utfört. Det är af detta skäl vi inso nödvändigheten af-att icke förblifva isolerade och af att skaffa os5 allianser medelst hvilka vi kunna Köpa. friheten.X Artikeln slutar med den förklaring, att den af Universe meddelade nyheten om att Österrike och Frankrike skulle ha afgifvit protester mot lagen om de andliga korporationerna är a fon dikt. Att en sådan prötökt å franskå 1egeringens sida afgifvits, har äfven lifvit uttryckligen förnekadt af denna regering sjelf. Franska utrikesministern, -de Broglie, har blott bekräftat de instruktioner! som af hans företrädare, Remusat, gifvits hr Fournier, och den politik Frankrike nu följer i Rom är således denssmma som fördes af Thiers regering. Några vänskapliga anmärkningar kunna. ha blifvit: framställda och några önskningar uttalade, men det förklaras, att dessa på intet sätt: innebära någon fis ondtlig eller misströgen hållning mot Italien. Förhållandena mellan Frankrike och Italien äro så tillfredsställande som möjligt, och franska regeringen skall icke göra någonting, söm kan störa den harmoni, hvilken nu beautär