-
Utrikes-Nyheter.
Ställningen i Spanien. z
Det är nästah en tröstlös sysselsättning
tt i ötländska Pressen taga döl af wnder-
fättelserna från Spanien. Det ona brefvet
eller telegrammet motsäger oupphörligt det
andra, och företer tillståndet i landet ett
sådant kaos som underrättelssrna derom, då
måste ställningen der vara fruktansvärd.
Enligt ett telegram från Madrid af den
27 juni, meddeladt äfven i denna tidning;
synes man nu emellertid kunna antaga, att
det omsider lyckats Pi y Margall att bilda
ett kabinett, af hvilket de mest framstående
medlemmarne (se gårdagsbladet) äro bekanta
från ministerlistan åf den 8 juni: M
Konstitutionsutskottet har redan inlemnat
sitt förslag till federativrepublikens organi-
sation. De 13 sjelfständiga provinserna
skola, enligt detta förslag, hafva namn äf
regionalstster, HSpaniens enhet represente-
ras genom nationalstaten, hvars lagstiftande.
verksamhet skall otöfatta krigs-, poat-, tele-
graf-, tulls och kommtnikationsväsendet.
Huru finanserna komma att ordnas, känner
man ännu icke. Indelningen i regionalsta-
ter (sjelfetändiga provinser) kommer utan
tvifvel att grundas på den af Emilio Caste-
lar utarbetade planen, hvarom VIndep. belges
korrespondent i Madrid meddelar följande
enskildheter :
Madrid, hufvudstaden i den federativa
republiken, skall förklaras för neutrel tillika
med dess omgifningar på omkring 142 mils
omkrets. Madrids territorium kommer gå-
lunda att icke tillhöra någon stat. Toledo
blir hufvudstaden i Nya Castilien; Burgos i
Gamla Castilien; Pontesvedra i Galicien och
Asturien; Truxilla i Estremadura; Xeres i
Nedre Andaläsien ; Granada i Öfre Andalu-
sien;- Alicante i Valencia och Murcia; Bar-
celona i Catalonien;. Caspe i Arragonion;
Victoria i de baskiska provinserna och i
Navarra; Palma på Baleariska öerne; Santa
Cruz på Canariska öarne och San Juan på
Portorico. Sannolikt kommer representatio-
nen att konstitueras på två kamrar: senaten
och kongressen: Kongressen skall böstå af
406 deputerade och senaten af 52 senatorer,
Dessutort kommer det naturligtvis att kon-
stitueras 13 särskilda kongresser, en i hvar-
dera staten och hvarje med 100 deputerade.
De andliga korporationerna i Italion.
Den i Rom utkommändeö tidningen Opinione
omtalar den 25 juni att franska och öster-
rikiska regeringarne, likväl i de artigaste
ordalag och utan det minsta tecken till
fendtlighet, hos Italiens utrikesminister gjort
några anmärkningar angåendo vissa böstäm-
melser i den af italienska regeringen sank-
tionerade lagön om upphäfvandet af deand-
liga korporationerna; Opiniona tillägger att
det endast var helt nafarligt att dessa rege-
ringar skulle handla på detta sätt efter de
steg de redan halfofficielt och på ett vän-
skapligt vätt tågit till förmån för de and-
liga. ordnarnes generaler. Samma tidning
anmärker att Italien gjort allt hvad som
står i dess förmåga för att tillfredsställa de
båds makterna och afhälla sig från alla våld-
samma åtgärder. Den anmärker vidare att
Paristidningen YUnivörs framställt dessa re-
goringarnes vänskapliga anmärkningar såsom
formliga protester och fäster uppmärksam-
heten på den glädje, som röjer sig hos det
klerikala partiet, hvilket i dessa diploma-
tiska stög ser bevis på en allians mellan
Österrike och Frankrike mot Italien. Opinione
tror att förhoppningen om en sådan allians
skall .kommsa.. på skam, mån tillägger: CPå
samma gång skulle det röja en tanklös polis
tik, om man trodde att Italien skall få fien-
der i framtiden i följd af den stora omhyvälf-
ning det utfört. Det är af detta skäl vi
inso nödvändigheten af-att icke förblifva
isolerade och af att skaffa os5 allianser me-
delst hvilka vi kunna Köpa. friheten.X - Ar-
tikeln slutar med den förklaring, att den af
Universe meddelade nyheten om att Österrike
och Frankrike skulle ha afgifvit protester
mot lagen om de andliga korporationerna är
a fon dikt. Att en sådan prötökt å fran-
skå 1egeringens sida afgifvits, har äfven
lifvit uttryckligen förnekadt af denna rege-
ring sjelf. Franska utrikesministern, -de
Broglie, har blott bekräftat de instruktioner!
som af hans företrädare, Remusat, gifvits hr
Fournier, och den politik Frankrike nu föl-
jer i Rom är således denssmma som fördes
af Thiers regering. Några vänskapliga an-
märkningar kunna. ha blifvit: framställda och
några önskningar uttalade, men det förklaras,
att dessa på intet sätt: innebära någon fis
ondtlig eller misströgen hållning mot Italien.
Förhållandena mellan Frankrike och Italien
äro så tillfredsställande som möjligt, och
franska regeringen skall icke göra någonting,
söm kan störa den harmoni, hvilken nu be-
autär
