Utrikes-Nyheter:.
Ryktena om att nya hemliga rundskrif-
velser skulle vara utsända af inrikesministern
Beul - och utrikesministern Broglie fortfara
att hålla i sig trots det, att de förnekas af
de officiella tidningarne.. Ja, man går så
långt, att man till och med anför vissa en-
skildheter ur dessa omtvistade aktstycken.
Hvad utrikosministerns rundskrifvelse:beträf-
far, säger man sig således veta, att i den-
samma -sändebuden i utlandet anmodas att
wpplysa huru en monarkisk restauration i
Frankrike skulle bli mottagen från Europas
sida. Beul6s rundskrifvelse åter försäkras
innehålla en påminnelse till prefekterna om
att de nuvarande institutionernas grundval
icke är republiken, utan fördraget i Bordeaux;
att endast och allenast nationalförsamlingen
eger rätt att i sinom tid välja hvilken slat-
lig lösning den finner för godt; och slutligen
stt prefekterna böra förbereda sinnena på
denna lösning, ty efter lagligen bestående
ordning är man pligtig åtlyda nationalför-
samlingen och dess beslut. - d
Dagens ämne i den franska: pressen är
den förestående rättegången mot Rance. De:
republikanska tidningarne anse att det icke
är så mycket denne, som icke mera Thiers
man vil komma åt genom denna rättegång.
De konservativa organerna påstå nomligen
att Ranc genom sitt bestämda uppträdande
i Bordeaux i februari-1871 hindrade Gani:
betta från att arrestera Thiers, och att denne
till gengäld lemnade Ranc sitt skydd, då
rättegången mot kommunens chefer tog sin
början. Det säges att Ranc blifvit af sina
vänner uppmanad att fly. Man har påminnt
honom om Montesquieus yttrande: Om man
anklagade mig för att ha stulit Notre Dame-
kyrkans torn, skulle jag genast gripa till
flykten. Men Ranc har för afeigt att icke
gå sina motståndare ur vägen, ehuru detta
kan komma att stå honom illa.
I den skrifvelse, i hvilken Ladmirault
begär åtals väckande mot Ranc, upplyser
han att denne under tiden från den 27 mars
till den 7 april 1871 har, som medlem af
kommunens centralutskott, utgifvit och un-
dertecknat följande dekret: 1) ett af den 29
mars, hvari det under hot om afsättning
förbjudes embetsmännen att åtlyda de be-
fallningar, som utgå från regeringen i Ver-
Milles; 2) ett af den 30 mars, i hvilket be-
slagtagandet af penningar hos några för-
säkringsbolag godkännes; 3) ett af den 2
april, genom hvilket Thiers, Dufaure, Jules
Simon och amiral Pothuat försättås i anklä-
gelsetillstånd öcK deras egendom konfiskeras;
4) ett af den 5 april om gislan. Ranc sjelf
har undertecknat det första af dessa dekret,
medan de andra voro undertecknade La
Commune. Åtskilliga andra dekret om-
nämnas oök, hvilka blifvit af Rance under-
aexnade. Don paragraf i strafflagen, enligt