Undervisningens inflytande på befolkningens helsa och dödlighet. Härom har Du Mesnil, uti den franska tidskriften Annales Thygidne publique lemnat en högst intresseväckande artikel, ur hvilken vi lemoa följande utdrag: Redan år 1827 hade Double tillfälligtvis påpekat det inflytande, som undervisningen har på allmänna sundhetstillståndet. FEttår derefter visade Målier, att uti Frankrike hade---de departement, i hvilka antalet skolbarn var störst, den lägsta dödlighetssiffran. Detta var det allmänna förhållandet. Några ganska få undantag härifrån kunde påtagligen förklaras af andra på dödligheten mäktigt inverkande omständigheter, Du Mesnil, som funnit dessa uppgifter besannade, har nu dessutom jemfört de franska rekryteringslistorna med de offentliga uppgifterna rörande skolundervisningens utbredning i Frankrike och visat, att de departement, uti hvilka antalet af dem sem icke kunde läsa innantill eller antalet af de g. k. analfabeterna är störst, just äro desamms, der medellifstiden är kortast och kroppslängden minst, medan deremot de motsatta förhållandenn ega rum uti de departement, som i afseende på primärundervisningen stå högst. Undantag härifrån betingas af stora: städer med en talrik, tätt beende befolkning. Med afseende på dödligheten visar sig äfven ett fördelaktigare förhållande uti de departement, som hafva en bättre ordnad folkändervisning. Listorna öfver dem, som voro odugliga till krigstjenst, visade de hög sta siffror inom just de departement, der folkskolan stod lägst. Emellertid tror förf. ändock, att utgången af det senaste tyskfranska kriget mindre berodde af Tysklands intelligenta öfverlägsenhet än på dess större befolkning, och rämner med afseende på tillökningen i antal af invånare, att denna tillökning ifrån 1840—1845 var i Frankrike Y180, under närmast följande år endast !3so och ifrån år 1851 ännu mindre; att år 1854 minskade sig befolkningen betydligt derigenom att antalet af dödsfall öfvervägde antalet af födda. Ifrån 1836 till 1866 har medeltalet af befolkningens årliga tillväxt i Frankrike varit 0,44 procant, uti Preussen deremot 1,62 proc. Emot invändningen att det vore äfverdrifvet att skrifva tilltsgandet af medellifstiden och tillväxten af befolkningen på räkning ar skolundervisningens utveckling, då så många andra faktorer äfven mäste tagas här i betraktande, svarar förf. att en stor del af dessa faktorer just stå i nära sammanhang med bildningsgraden och att okunnighet, elände och dödlighetsförhållande äro snart sagdt oskiljaktiga ifrån hvarandra.