Undervisningens inflytande på
befolkningens helsa och
dödlighet.
Härom har Du Mesnil, uti den franska
tidskriften Annales Thygidne publique lem-
nat en högst intresseväckande artikel, ur
hvilken vi lemoa följande utdrag:
Redan år 1827 hade Double tillfälligtvis
påpekat det inflytande, som undervisningen
har på allmänna sundhetstillståndet. FEttår
derefter visade Målier, att uti Frankrike
hade---de - departement, i hvilka antalet
skolbarn var störst, den lägsta dödlighets-
siffran. Detta var det allmänna förhållan-
det. Några ganska få undantag härifrån
kunde påtagligen förklaras af andra på död-
ligheten mäktigt inverkande omständigheter,
Du Mesnil, som funnit dessa uppgifter be-
sannade, har nu dessutom jemfört de fran-
ska rekryteringslistorna med de offentliga
uppgifterna rörande skolundervisningens ut-
bredning i Frankrike och visat, att de de-
partement, uti hvilka antalet af dem sem
icke kunde läsa innantill eller antalet af de
g. k. analfabeterna är störst, just äro de-
samms, der medellifstiden är kortast och
kroppslängden minst, medan deremot de mot-
satta förhållandenn ega rum uti de departe-
ment, som i afseende på primärundervis-
ningen stå högst. Undantag härifrån betin-
gas af stora: städer med en talrik, tätt be-
ende befolkning.
Med afseende på dödligheten visar sig äf-
ven ett fördelaktigare förhållande uti de
departement, som hafva en bättre ordnad
folkändervisning. Listorna öfver dem, som
voro odugliga till krigstjenst, visade de hög
sta siffror inom just de departement, der
folkskolan stod lägst. Emellertid tror förf.
ändock, att utgången af det senaste tysk-
franska kriget mindre berodde af Tysklands
intelligenta öfverlägsenhet än på dess större
befolkning, och rämner med afseende på
tillökningen i antal af invånare, att denna
tillökning ifrån 1840—1845 var i Frankrike
Y180, under närmast följande år endast !3so
och ifrån år 1851 ännu mindre; att år 1854
minskade sig befolkningen betydligt derige-
nom att antalet af dödsfall öfvervägde antalet
af födda. Ifrån 1836 till 1866 har medel-
talet af befolkningens årliga tillväxt i Frank-
rike varit 0,44 procant, uti Preussen der-
emot 1,62 proc. Emot invändningen att det
vore äfverdrifvet att skrifva tilltsgandet af
medellifstiden och tillväxten af befolkningen
på räkning ar skolundervisningens utveck-
ling, då så många andra - faktorer äfven
mäste tagas här i betraktande, svarar förf.
att en stor del af dessa faktorer just stå
i nära sammanhang med bildningsgraden och
att okunnighet, elände och dödlighetsförhål-
lande äro snart sagdt oskiljaktiga ifrån hvar-
andra.