omständigheter, som så oväntadt ha gifvit dem så stor politisk betydelse, samt om det misstroende de andra partierna af högern hysa mot bonapatisterna. Detta misstroande var till en stor del orsaken till vanskligheten att finna en passande krigsminister i Cisseys ställe. Hade den nye krigsministern varit en bonapartist, skulle hans utnämnande ytterligare ha bidragit att lägga makten i händerna på hans parti, och en ny 2:dra december skulle måhända då icke ha varit aflägsen. Efter några dagars sökande och öfvervägande blef derföre, som kändt är, general du Barail utnämd till denna vigtiga post. Han är en förträfflig och intelligent militär, utan skarpt utpräglade politiska principer, men strängt konservativ utan att allt för mycket luta hvarken åt kejsareller konungadömet och i besittning af armåns förtroende. Prins Napoleons återkomst till Paris har naturligtvis gifvit anledning till många rykten och bonapartisterna förklara sjelfva att de äro beredda att samla sig kring honom, icke såsom pretendent, men blott såsom deras ledare och representant. Han är visserligen icke populär, ej en gång bland bonapäartisterna, men den rätta pretendenten är blott en gosse och i landsflykt och de behöfva en man, och en man som kan uppohålla sig i Paris. Emellertid blir väl prins Napoleon icke ännu deras man, eftersom han blott kommer att vistas några dager i Paris. Regeringens allierade af yttersta högern äro icke mindre svåra att tillfredsställa än bonspartisterna och största svårigheten dervidlag blir att afgöra hvilken politik kabinettet skall följa i religiösa frågor. Det konservativa partiet är framförallt ett religiöst parti, och hufvudartikeln i dess religion är återupprättandet af påfvens verldsliga makt. Sannolikt skall hertigen af Broglio icke kunna motstå dem, som upphöjt honom på hans nuvarande plats, och förr eller senare skall han väl derför sätta en starkt katolsk prägel på Frankrikes utrikes poNtik. Nyligen har engelska jordbruksarbetareföreningen haft ett möte under ledning af parlamentsmedlemmen Dixon. Dixon har uttalat sina sympatier för rörelsens syftemål, nemligen förbättriog af arbetarnes materiela ställning, och förklarade att han var helt och hållet öfvertygad att detta mål skulle uppnås. Men man skulle skrida till verket med samma anda, som fordom basjälade puritanerna. Arbetarerörelsen måste gå i religiös anda, eljest skulle den tillintetgöra sig sjelf. Det var Dixons öfvertygelse, att man icke, såsom en del tidningar gjort, behöfde frukta för ett bondkrig, nattliga öfverfall, mordbrand o. sg. v.; ty genom sammanslutning och fasthet skulle jordbruksarbetarne nog ändå få sina rättmätiga fordringar uppfyllda. På mötet uppträdde ock Joseph Arch, rörelsens upphofsman, och höll ett mycket bittert föredrag, Gladstone var inbjuden, men kom icke. Deremot förklarsde han i en skrifvelse till inbjudarne, att han följde rörelsen med det mest lefvande intresse. — Mötet åtskildes efter att ha beslutat uppfordra regeriogen att skyndsamt taga kand om jordbruksarbetarnes sak. Shahen af Persien, som under förra veckan tagit Borlins sevärdheter i ögonsigte och bes vistat en rad af hoffester samt militäriska revyer, har nu lemnat Tyskland för att bege sig till England. Fostligheterna i Berlin ha lidit något afbräck derigenom, att kejsar Wilhelm på grund af opasslighet icke kunnat deltaga i flera af galamiddagarne utan nödgats öfver lemna åt sin son eller åt kejsarinnan att göra Jes honneurs. Furst Bismarck har man ofta settivid shahens sida, och har han den 5:te blifvit dekorerad med Soloch Lsjonorden i briljanter. Hans äldste son, grotve Herbert Bismarck, har erhållit en lägre grad af samma orden. ! Don :11:to dennes väntas shahen till Ostende, der den engelska krigsåvgaren Vigilant jemte 7 andra krigsfartyg ligga redo att föra den höge gästen till Dover, der han blir mottagen af prinsen af Wales. Den 16:de kommer London City att i Guildhall, som blifvit med stora kostnader restaurerad och smyckad, gifva en stor bankett till shahens ära. Till denna bankett skola utfärdas omkring 3000 inbjudningar, bland andra till kungahusets medlemmar, alla ministrar och främmande sändebud, med lemmar af öfver: och underhuset, af lärda sällskaper m. m., lordmayorer från landets större städer, pressens represantanter, cheferna för de större bank och handelsfirmorna o. 8. V. Samma ceremoniel som vid banketten för sul tanen af Turkiet kommer att följas vid detta tillfälle; Vid ingången till Guildhall kommer shahen att kl. 9 på aftonen bli mottagen af lordmayorn och festkomiten, bestående af 25 medlemmar. Strax derefter kommer han att mottaga etti ett guldskrin inneslutet diplom, som gör honom till hedersborgare i London. Då denna ceremoni är förbi, bogyaner en bal och kl. 12 superar shahen tillsammans med den kungliga familjen i ett särskildt rum, Från London beger sig shahen till Paris. Times har redan i flera ledande artiklar fästat uppmärksamhet på huru vigtigt det är för Eoglands asiatiska intresse att i shahen af Persien ha on vänskapligt sinnad nabo, som sjelf erkänner fördelen af att stå på god fot med den engelska rogeringen i Ostindion, Do asiatiska herrskarne äro, säger Times, mycket väl underrättade om de europeiska kabinettens inbördes ställning och hysa om England den tron, att de; ogerna inlåter sig i något krig för att icko skada sina handelsintressen. Att visa shahen Englands styrka till sjös skulle der före vara en önskolig demonstration och som tillika skulle ha nyhetens intresse för den porsisko monarken. Af denna anledning kommer AS AMnsKs oo sa tillsamman vid SA