har ej tid att stanna längre; ty för att hinna
med tåget, Måste jag nu skynda mig att upp:
görå de affärer, som föranledt min hitresa.
— Hvad säger ni? svarade nunnan i sträng
ton. Vet, unga flicka, att den som en gång
här ioträdt kommer aldrig mera ut i verlden.
Fröken X. trodde till en början, att allt-
sammans var ett skämt; men hon märkte snart
att hotelson var allvarligt menad; Fattad at
förtviflan, stötte hon tillbaka nunnan, söm re-
dan fattat henne i armen, och begynte springa
så fort hon förmådde genom korridorerna.
Man hade förutsett detta: Sex å åtta nunnor.
som voro posterade i hennes väg, rusade emot
henne; en kamp uppstod, hvari fröken X.
naturligtvis blef besegrad. Emellertid gick
det så hett till, att nästan alla hennes kläder
sletos af kroppen och dervid förvandlades till
trasor.
B Mer än en vecka hade förflutit, då ryktet
om fröken X:s besynnerliga försvinnande nådde
hennes slägtingar i Roubaix. Den mysteriösa
tilldragelsen oroade dem lifligt, de reste till
Toureoing, besökte tanten samt kommo ge:
nom bennes förvirrade svar underfund med
huru allt tillgått. De begåfvo sig till det of-
vannämda klostret och fordrade, att fröken
X. genast skulle bli utsläppt. De fromma
systrarne påstodo bestämdt att hon ioke fanns
i klostret; men slutligen måste de, då släg-
tingarne hotade med att anlita rättvisans bi-
stånd, tillstå hvad söm skett, Fröken X. ut
lemnadös åt sina slägtingar. Hennes ångest
och förtviflan samt den dåliga behandling, hon
rönt, hado redan angripit hennes helsa. Hon
hade suttit fången i tio dagar. Rättegång om
saken har blifvit anhängiggjord: iu
Nytt mediölnskt system, Till de
många förut existerande medicinska systemen
har nu kommit ett nytt af en dr John Chap-
man, som han beskrifvit utförligt i en bok,
vilken väckt ett visst uppseende. En af
Londonstidningarne söker förklara dr Chap-
mans teori genom jomförelsen med ett bekant
exempel. Om man t, ex. vill stoppa en om-
nibus, så kan man göra det på två sätt; an-
tingen förmedelst en hjulbroms eller genom att
draga in hästtyglarno. Kusken begagnar sig
vanligen af sistnämda sätt, hvaremot läkaren
vanligen använder den förra metoden vid be-
handliogen af den menskliga maskinen; När
ett af kroppens bjul går tör fort ellör för sakta,
har det varit brikligt att förmedelst droger
underkästa det en bromsning eller att smörja
det. Dr Chapmans id är den vanliga om
nibuskuskens, att det bästa sätt att hejda
hjulets fart är att modifiera styrkan af den
makt, som drifver det. Han kallar sitt nya
system: Neurs-dynamte medicine och menar
dermed ingentiog mer och ingenting indre
än konsten att, så att säga, släppa på ellör
stänga at ångan å den nervösa aktionens me:
delpunkt eamt att bannlysa alla droger. Plå-
gan af neuwralgia (ansigtsvärk), säger han bland
annat, skiljer sig i intet hänseende från andra
plågor. All värk kan lindras genom regleran
det af de krafter som förorsaka den. Gruod-
principen af detta system består i användan-
det at köld och värme eller kanske rättare af
olika grader Värme, med andra ord — af kraft
på den lidande nervfulla medelpunkten. Denna
medelpuvkt är ryggraden. Den stora svårige
heten dr Chapman haft att kämpa med har va-
rit att förmå patienter att låta lägga sig en is
påse på ryggen, och han frambringar en mängd
argumenter såväl som vittnesbörd, att ön rygg-
radspåso tr långt ifrån smärtsam, tvärtom be
haglig för den lidande. Först söker han be-
visa att en sensation, gom medför sömn, ej
kan vara obehaglig och ispåsen befordrar onek-
ligen dan sjukes sömn, En mängd patienter
beskrifva känslan af ispåsen såsotn herrlig, så
lugnande, så behaglig så efterlängtad. Jag
sofver med isen på mig och det är förunder
ligt hvilken njutniog det är, säger en; jag
tror aldrig jag skall kunna vara utan den,
säger en annar, Dr Chapman har, i fyrtio
fall af ett hundra, iakttagit, att, i stället för
att medföra köld, användandet af ryggrads-
ispåsen så befordrat blodomloppet, att per
soner, som lidit af ständig köld, blifvit varma.
Hans teori, att icke allenast värk, utan sjuk-
domar och opassligheter af hvad beskaffenhet
som helst kunna kureras genom en modifies
ring af de nervfulla medelpunkternas verk
samhet är så vigtig, säger en medicinsk kri-
tiker, att, om den vinner erkännande, den
innebär ingenting mindre än en revolution i både
patologi och läkarekonst.
Infall. På talöm den nyare tidens många
märkvärdigheter anmärkte nägon pyligen det
oerhörda deruti, att man till och med gett tjonst-
flickor göra konkurs,
Icko ondt i det — inföll en annan. —
Deras mening är naturligtvis blott att få sig
en — god man!
så kallad ungdom, I en kyrka i
Baltimore höll i slutet af förra månaden en
sexårig gosse, till förmån för en söndagsskola,
ett föredrag om sjeltbeherrskning. Fin Bal-
timore-tidning yttrar derom följande: Den
unge talaren var ett friskt och intelligent barn,
och för sin ålder särdeles utvecklad. Hans
gester voro i full öfverensstämmelse med kon-
stens regior, men hans föredrag, ehuru ganska
väl genomfördt, var dock något släpande och
onaturligt. Han beherrskade fullkomligt sitt
ämne och uppträdde med mycken säkerhet
och beslutsamhet. Så snart någon störde ho-
nom på ett eller annat sätt, afbröt han genast
sitt föredrag och återtog det ej förrän lugnet
återvändt. - Hela hans uppträdande visade att
han talade af öfvertygalse och att ett vigtigt
uppdrag blifvit honom anförtrodt, det han,
obekymrad : om följderna, hade beslutat att
fullgöra.
Ståndselrkulatiom. Men hvad gör
ni med korna, när de bli gamla och icke mjölka
mera? frågade en fru från hufvudstaden sin
väniona på landet. Å, det gör ingenting,
svarade den senare; när de bli gamla, göda
vi dom och sälja dem såsom oxar.
SJOFARTSNOTISER.
Inkomma fartym
Den 5 juni. Hautward, Viksor, Newcastle, sten-
kol. Ystafva, östlin, Petersburg, rågmjöl. Hangö,
ängf., Rydell, Finland diverse.
Den 6 juni. Fadernoslandet, Bergström, Cagliari,
salt. Olst, Olsen, Cardiff, jernbansskenor. Tors
stenson, ångf., Svensson, Liibeck, styckegods.
SA Tme frn acan Sekr VN ARE