litet utbildadt, så att samme konungens rådgifrare kunna helt ogenerade vara med om att i dag säga en sak vara hvit, Bom de i går sade vara svart, utan äfven att dessa ministrar, ehuru det parlamentariska styrelsesättet ännu ligger i sin linda, till och med för våra patriarkaliska förhållanden ådagalagt en grad af förmåga att låta sig omvändas, som öfvergår allt hvad man förut här i landet erfarit. Men från en minister med sådan uppfattDing af sin ställning eger landet ej anledning vänta att som en konseqvens af den opinion, riksdagens stora majoritet af 77 röster och båda kamrarnes sarimanstämmande beslut på det klaraste lagt i dagen, de män gom skola gå i spetsen för de reformer riksdagen lagt i regeringens hand, skola göra detta med allvarlig vilja och varm öfvertygelse. Landet måste tvärtom befara att de — kännande gig nödda och tvungna likgom biskop Brask — skola framgå med likgiltighet och tvekan, och fullkomligt bekräftad skall denna farhåga finna sig vara, om ministören icke, enligt representationens begäran, för nästa riksdag framlägger förslag angående pgrundskatternns och indelningsverkets upphäfvande samt försvarsverkets ordnande.