:
Utrikes-Nyheter.
SN
I Fratikvike fortfar man oupphörligt att af-
sätta de repubiikanskt sinnade embetsmän och
ersätter dem med andra, hvilkas åsigter mera
öfverensstämma med regeringens, och nästan
hvarje nummer af Journai officiel är öfver-
fyldt af namnen på nyutnimds prefekter,
underprefekter, prokuratorer, generslsekre-
terare etc. ete. Det säges emollertid att
regeringen skulle önska hejda sig på den
väg, dit hon drifvits af sina vänner, ty
hon riskerar onekligen att på detta sätt för-
lora sina bästa embetsmän, desså, som tjena
landet mindre för det fördelaktiga i deras
egen ställning, än för landets sanna intresse.
De svårigheter, som regeringen erfar i att
utnämna nya embetsmän utan att stöta sig
med ett eller annat af de partier på hvilket
hon stöder sig, och det ogillande med hvilka
de val hon gör betraktas, än af orleanisterna,
ön af legitimisterna, än af bonapartisterna,
bidrar i sin mån att förklara denna hennes
benägenhet att hejda sig på den inslagna
vägen. Att detta gent emot de olika parti-
ens påtryekning skall kunna lyckas hennö,
är dock föga troligt och i följd af detta
skola måhända nya konflikter uppstå.
En brefskrifvare från Paris till Köln.
Zeit. berättar att orleanisterne, som i sitt
raseri mot Thiers alldeles förbisågo huru
de bundo händerna på sig sjelfva, nu äro
särdeles misslynta. De föratse nemligen
att det närvarande nödvändigt skall leda
antingen till kejsardönet eller till ött påf-
viskt-militäriskt - skräckvälde. För att visa
hvad bonapartisterna vänta, anför brefskrif-
waren några ord af Paul Cassagnac i ett:
nummer ef Pays. Denna säger nemligen,
efter att ha uppmanat Mac Mahon att med
ml kreft fortsätta korståget motrepubliken:
4öndast då lägger man hand på en fiende,
när man vill döda honom.4
Det jubel med hvilket den nya regerin-
gen alestädes inom de olika landeng påfliga
kretsar blifvit Helsal och de temligen otye-
tydigå pppmaningår, som ställts till henne
att gripa fill vapen mot Italiens enhet, tyc-
kas ha uppskråmt Broglio och hans med-
bröder. Det påstås nemljgen att Broglie
med anledning näraf ämnar tillsända Frank-
tikes sändebud i utlandet ett cirkulär, som
skall framhålla att den styrelsef ändriog,
jom egt-rum, icke medför någon förändring
i Frankrikes politik gent emot utlandet,
Tyska riksdagen har nyligen sysselsatt
sig med budgeten för 1874, och man har
vid detta tillfälle fått upplysning om, huru
det egentligen förhåller sig med de så myc-
ket omtalte fem milliarderna. Genom lagen
af den 8 juli 1872 förfogades öfver Ila
milligrd frk till gemensamma utgifter, såsom
upprättandet af en invalidfond m. m.; när
härtill löggas de 325 mill, som Tyskland
betalt Frankrike för jernvägarne i Elsass-
Lothringen, återstår knappast 1 milliard tha-
ler, inberäknade räntorna å kontributionen
och de 200 mill, som Paris måste utreda,
a