Article Image
Riksdagens afslutar. ae. Denna akt försiggick i går i sedvanlig D i Riksdagspredikan. Före klockan 11 begaf, sig det fåtal a riksdegsmännen;: som ännu fans: qvar i sta den till Storkyrkan, för att åhöra riksdags. predikan. Inuti och utanför kyrkan paraderade der vanliga honnörsvakten, och öfvervarades gudstjensten af konungen jemte stater och kårer. e Altartjensten förrättades af komministrarne N. I. Stahre och C. A, Leopold. Före predikan afsjöngos psalmerna nr 824, vers 4 och följ,, 272 samt 112; vers 9. Predikan hölls af komminister P. A; Ruus öfver texten (Davids psalm nr 116, verserna 17, 18 och 19). Dig vill jag offra tacksågelse och predika Herrans namn. Jag vill betala mina löften Herranom för allt hans folk: uti gårdarne åt Herrans hus, uti dig, Jerusalem. — Halleluja. Predikan afhandlade med anledning af denna text: Ett af Herran. välsignadt folk offrar tacksägelse i gårdarne åt Herrans hus. Efter predikan afsjöngs psalmen 431, vers 9, 2 I rikssalen. Efter det hvar och en intagit sina platser, i den ordning särskildt utfardadt ceremoniel föreskref, äskade riksmarskalken ljud och till troaen framträdde kamrarnos talmän, första kammarens först och derefter andra kammarens,ocbframas lohvarsittafskedstal. Chefen för oivildepartomontet, stadsrådet Bergström, upplästederpå riksdagsbeslutet, hvarefter konungen framsade med stark stämma det trontal, hvars ordalydelse återfinnes här ofvan och hvari han särskildt betonade den strof, som vidrörde försvarsfrågan. Första kammarens talman, grefvo Lager bjelke, yttrade: Btormäktigste, allernådigsie konung! Första kammaren anhäller att nu via riksdagers slut få inför eders kungl. maj:t frambära de förnyade uttryeken af sina oskrymtade välönskningar, Tro och lofven mellan konung och folk äro i Svea land icke blott uttryck af lagars bud och be: fallning; de äro äfven fast grundade på djup öfVertygelse och bjertats maning. Sådsaa voro ct de känslor, hvilka vid eders kungl. maj:ts och dess-höga gemåls kröning nedkallade himlens välsignelse öfver förbundet mellan konung och folk, mellan konungamakt och folkfrihet. Detta för: bund är uti vårt land urgammalt. och eders cungl, msij:t skall uti detsamma finna ett fast stöd för sin tron, likasom Sveriges folk uti detta förbuad ser en säker borgen för sin frihet. De smärtsamma pröfningar, hvilka eders kungl, maj:t och konungahuset varit underkastade, hafva åter förnyate genom h k. h hertigens af Dalarne födliga frånfälle. Uppriktigt deltagande från fol, ets sida vid denna sorgliga förlust har sant tol kat de känslor af liflig tillgifsenhet, hvilka egnas konungahuset. Vigtiga frågor hafva varit föremål för denna riksdags behandling och fiera bland dem hafva öf. ven funnit sin slutliga lösniog eller blifvit dertill väsentligen närmade. Så har, efter förändring sf 72 ? regeringsformen, en ny myntfot, grundad på uld, blifvit antagen ge sensamt för Sverige och janmark Sedan de storartade jernvägsbyggnader, hvilka i de sydliga och mellersta delarne af riket för statens räkning bedrifvas, numera snart äro fullbordade, har beslut blifvit fattadt om stamba. nors byggande jomväl inom Norrland. Till bere dande af mera enkelhet och reda i drätselförvalt. ningen har ett stort stog blifvit taget gonom öfver. flyttning från riksgäldskontoret till statskontoret at åtskilliga såväl inkomster som utgiiter och förvaltningsbestyr. Det förslag till förändringar i elementar!äroverken, hvilket eders kungl. maj:t afgifvit, har blifvit af riksdagen i väsentliga delar antaget. Likaledes har eders kungl. maj:ts förslag till lag, åsyftande utvidgad Tio srineh blitvit af riksdagen hufvudsakligen bifallet, j Känslor af trohet, vördnad och tillgifvenhet för konung och konungsahus äro djupt-roti ri svenskt hjerta, och det är äfven under uppriktig försäkran om dessa sina känslor som första kammaren utber sig att i eders kungl. mej:ts nåd och ynnest stä:. få vara inneslutsn. Innehållet af det tal, andra kammarens talman, ländshöfding Asker, höll, var följande: Siormäktigste allernådigate konung! Med okonstladt deltagande i den sorg, som under riksdagen träffat eders kungl. m:t och det kungliga huset, har andra kaminaren till hvik rummet i Riddarholmskyrkans bvalf beledsagat stoftet af-den-alltför tidigt-bortgzångne, vänfaste och nu saknade bertigen af Dalarne för ett sålunda egna honom fösterjordens sista afsked , Skickelserna omvexla med hågkomsterna af framfarna dagar. Högtidligt äro nu tcoketslöft:n utbytta mellan Sveriges konung och folkets oms bud vid deras mejestiters invigning till sin höga bestiävimelse: Kronan är ett vårdtecked-att-rikets styrelse. såsom bittills skall blifva fridsäll lycklig och gagnande. Så har ock, med bifall till e. k. m:t: nådiga framställningar, riksdagen afgjort flera framstående samhällsfrågor Hirvid må företrädesvis omförmälas besluten ängående antagandet af en myntkonvention samt dermed ängande lagar; betryggande af skogens framtida bestånd inom de nordligaste länens lappmarker ; upphörande af den vissa heminan nå liggande kronobrefbäring; förändrad organisation af armåns generalstab och fortsättning af statens jernvägsbyggnader. Den ena af dessa vägar blifver en ny jernlänk, ännu närmare till hvarandra anslutande de förenade rikena. Särskildt har riksdagen i underdånighet anhållit att eders k. m:t med föranledande af antydda grander, täickes lita utarbeta öch framstilla förslag angåend6 försvarsviäsendets tidsenliga ombildning och.den i sammanhang dermed ställda frågan om grundskattornas afskaffande. Andra kammaren vidblifver i underdånighet den tillitsfalla öfvertygelse, att eders k. m:t, när tänkeslitten mognat och meningarne mötas, skall upphöja till verklighet hvad många tänkt eller önskat eller förberedt. Med-tillönskan af lycka och välsignelse öfver eders k. m:t och dess kungliga hus, anhåller andra kammaren att städse få vara omfattad af eders k. m:tz nådiga gunst och bevågenhet. Bland de i rikssalen närvarande märktes h. m:t drottningen med uppvaktning, de flesta här ackrediterade utländska sändebud; högre hoffunktionärer m. fl., samt en hufvudsakigen af damer bostående, skådelysten allmänbet, I riksdagshuset. Sedan riksdagsmännen åter samlats isina respektive plenisalar, fvexlades afskedstal på

27 maj 1873, sida 3

Thumbnail