att endast tanken på framtida hämd gaf dem för-
måga att för tillfället svälja den bittra förtreten.
1 Under de följande föm minuterna herrskade
en pinsam och på samma gång betydelsefull
tystöad i det stora rummet. Eg
DÖerefter öppnades en af dörrarnö, och che-
valier Sforzi inträdde, beledsagad af ett an-
fel soldater.
:sDet .stolta.och ädla uttrycket i den olyck-
lige: unge mannens ansigtb, då han med hög-
buret hufvud och oförfärad min trädde fram
till markisen samt mönstrade denne med en
trotsig och föraktfull blick, kontrasterade syn-
nerligen mot de bleka. kinderna, det vanyvår-
dade skägget, dan trasiga. drägten och jern-
kedjan, som fjettrade hars händer. Också
hördes ett sorl af beundran och medlidande
från de församlade adelsmännens sida.
Markis de la Tremblays bet sig i öfver:
läppen; så att blodet kom fram; derpå steg
han under bemödande att synas lugn ock kall,
fastän han darrade 4 alla lemmar af raseri,
upp på estraden, der den stol eller, om man
så vill, tron var placerad, hvarpå han brukade
sitta, . då han utöfvade sin domaremakt eller i
högtidlig. audiens mottog besökande: Viss om
att hans offer icke kunde undkomma honom,
ämnade, ban nu beredå sig en riktig njutning
genom att håna den stackars chevaliern.
.. -Brottsling, yttrade hän, god och rätt-
rådig som jag är, hör jag beslätit att, innan
jag, öfver er fäller den oåterkalleliga domen,