rätta själarne om det öde, hvilket de unde; årtusenden eller millioner år redan veta och erfarit; men på den frågan inlåta vi oss icke heller för det närvarande, Med stöd af det nyss anförda vidhålla vi alles nast, att handboksformuläret måste afse kroppen, hvilken således skall på den yttersta dagen uppväckas. Så talar också symbolum apostolicum icke om de dödas4 uppståndelse, såsom det sedan fått heta, utan om 4köttetst, och symbolum athanasianum säger uttryckligen, att alla menniskor skola uppstå Smed sina kroppar4, Luther i sin större katekes förklarar, att det i stället för köttets uppståndelse rättare och egentligen kunde heta kroppens (Leibs) eller den döda lekamens (Leichnams). I fråga om uppståndelsen antager han dessutom, att en hvar der på sin lekamen skall undfå hvad han förtjent hafver, De uppväckta kropparnes fullkomliga identitet med de här i tiden begagnade, hvilken föreställning också utan tvifvel varit den ursprungliga, har derjemte af många teologer blifvit försvarad, möjlis gen med några utstofferingar, såsom t. ex, att de frommes kroppar skola i uppståndelsen blifva ofantligt förskönade och förfullständigade, i fall de här i tiden varit på något sätt defekta. Alla inkast på grund af förmultning, förspridning, förbränning eller åtskilliga delars antagliga obehöflighet för det tillkommande lifvet äfvensom alla påminnelser derom, att menniskor understundom fått och få tjena icke blott vilddjuren, utan äfven menniskor till spis, hafva af sådana teologer bemötts dels med bibelspråk, dels dermed, att för Gud ju ingenting är omöjligt samt att tron måste blifva oberoende af hvad menniskan begriper eller icke begriper. Visserligen har också å andra sidan, och med åberopande af den först sfter Jesu död tillkomna aposteln Paulus, mycket både talats och skrifvits om en förclarad, himmelsk, ändelig lekamen m. m., nen sålunda blir det minst lika obegripligt, auru straffet eller lönen skall kunna erfaas på en annan lekamen än den vi här mfört, eller hurt presten kan jordfästa en tropp eller lekamen, som skall komma till örst i och genom uppståndelsen, äfvensom mura det om en sådan lekamen skall kunna ägas, att den skall åter varda jord, innan len uppväckes 0. s, v. Men har handboksformuläret rätt, så blir alet om den eviga hvilan mycket oegentigt, och omvändt. Det kan ju ej skada att öra sig reda för sådana frågor, Att det ted de kyrkliga åsigterna af själ och kropp åsom skilda väsenden eller olika delar af renniskan, blir svårt att, utan antagande i ågon mening af den kroppsliga delens upptåndelse eller odödlighet, tänka sig annat n en half tillvaro eftar döden eller allet den ena delens eviga ansvar för bådas Ida tidliga tillvaro, det är klart.