rättar, att Barthålemy 8t Hilaire härom dagen sagt till några deputerade, som enträget frågat efter de nyheter, gom för. bereddes: 4Mina herrar, jag tror att vi börja en vecka, som skall få historisk betydelseX, MA hända skall han få rätt. Gambetta har nyss återkommit från en agitationsresa till ÖOharente infårieure, det departement, i hvilket. republikanerne vid senaste valet ledo ett afgjordt nederlag, i det en bonapartist der valdes med stor majoritet. I Nantes hade ban deltagit i en bankett, om hvilken de radikala Paristidningarne berätta följande: Vid ankomsten till Nantes blef Gambetta mottagen med stort jubel. För att bavara bankettens privata karakter, hade man inskränkt deltsgarnes antal till 200 personer, ehuru ett vida större antal entecknat sig. Efter ett inledningstal af förre prefekten Gatpin tog Gambetta ordet. I ett improviseradt tal genomgick han de republikanska idåornas stora framsteg under de senare åren. Han framhöll den splittring, som inträdt mellan nationalförsamlingens majoritet och nationen i sin helhet. Denna splittring ;t dansat en klyfta imellan dem, som intet unde fylla. Hvarje gång nya val företogos blef ställningen mer och mer i ögon fallande; hvar gång Frankrike åtspordes taltes ett språk, allt mindre och mindre kunde missförstås. Genom sina röstningar har det visat att det vill göra slut på alla tvetydigheter, Hela landet, och icke, som man påstått, vissa hemliga komiteer, hade uttalat denna fasta vilja. Frankrike önskade republiken, denna punkt kunde icke bastridas, och dock stiftade monarkisterna en komplott för att motarbeta och till intet göra denna. Thiers kunde dock ej vara deras medbrottsling och Gambetta uppfordrade regeringen att ställa sig på nationens sida. Slutligen uppmanade han enträget det republikanska partiet att förbli fast och omtänksamt och att undvika hvarje öfverilning, hvilken lätt skulle kuana fördröja skapendet af en definitiv republik. Naturligtvis blef detta tal mottaget med stormande bifall. I norra Eagland hotar en stor strike att utbryta. Jerngrufveegarno i Cleveland ha nemligen vägrat att bevilja arbstarne af dem begärd löneförhöjning, och de senare ha derför under sista veckan blott arbetat halfva tiden. Arbetsgifrarne förklarade, att de, som ej vilja arbeta hela tiden, skulle bli afskedade. Ar betarne, som tillhöra en förening, af hvilken de kunna få understöd, skola nedlägga sina arbeten. Deras antal uppgår till 6,000. t Stuart Mill skall ott minnesmärke resas. I komiten derför äro bland andra: Gladstone, lord Derby, hertigen af Argyll, grefvo Salis bury, lord Lawrence, ministrarno Forster och Goschen, Stansfield samt andra bekanta namn. De gynsammaste berättelser ingå från In