rättar, att Barthålemy 8t Hilaire härom
dagen sagt till några deputerade, som en-
träget frågat efter de nyheter, gom för.
bereddes: 4Mina herrar, jag tror att vi börja
en vecka, som skall få historisk betydelseX,
MA hända skall han få rätt.
Gambetta har nyss återkommit från en
agitationsresa till ÖOharente infårieure, det
departement, i hvilket. republikanerne vid
senaste valet ledo ett afgjordt nederlag, i
det en bonapartist der valdes med stor ma-
joritet. I Nantes hade ban deltagit i en
bankett, om hvilken de radikala Paristid-
ningarne berätta följande:
Vid ankomsten till Nantes blef Gambetta
mottagen med stort jubel. För att bavara
bankettens privata karakter, hade man in-
skränkt deltsgarnes antal till 200 personer,
ehuru ett vida större antal entecknat sig.
Efter ett inledningstal af förre prefekten
Gatpin tog Gambetta ordet. I ett improvi-
seradt tal genomgick han de republikanska
idåornas stora framsteg under de senare
åren. Han framhöll den splittring, som in-
trädt mellan nationalförsamlingens majoritet
och nationen i sin helhet. Denna splittring
;t dansat en klyfta imellan dem, som intet
unde fylla. Hvarje gång nya val före-
togos blef ställningen mer och mer i ögon
fallande; hvar gång Frankrike åtspordes
taltes ett språk, allt mindre och min-
dre kunde missförstås. Genom sina röst-
ningar har det visat att det vill göra slut på
alla tvetydigheter, Hela landet, och icke, som
man påstått, vissa hemliga komiteer, hade
uttalat denna fasta vilja. Frankrike önska-
de republiken, denna punkt kunde icke ba-
stridas, och dock stiftade monarkisterna en
komplott för att motarbeta och till intet
göra denna. Thiers kunde dock ej vara
deras medbrottsling och Gambetta uppfor-
drade regeringen att ställa sig på nationens
sida. Slutligen uppmanade han enträget det
republikanska partiet att förbli fast och
omtänksamt och att undvika hvarje öfver-
ilning, hvilken lätt skulle kuana fördröja
skapendet af en definitiv republik. Natur-
ligtvis blef detta tal mottaget med stor-
mande bifall.
I norra Eagland hotar en stor strike att
utbryta. Jerngrufveegarno i Cleveland ha
nemligen vägrat att bevilja arbstarne af dem
begärd löneförhöjning, och de senare ha derför
under sista veckan blott arbetat halfva tiden.
Arbetsgifrarne förklarade, att de, som ej vilja
arbeta hela tiden, skulle bli afskedade. Ar
betarne, som tillhöra en förening, af hvilken
de kunna få understöd, skola nedlägga sina
arbeten. Deras antal uppgår till 6,000.
t Stuart Mill skall ott minnesmärke resas.
I komiten derför äro bland andra: Gladstone,
lord Derby, hertigen af Argyll, grefvo Salis
bury, lord Lawrence, ministrarno Forster och
Goschen, Stansfield samt andra bekanta namn.
De gynsammaste berättelser ingå från In