Spökerierna: i Fagerhult. (Körrespondöns till tKalmarX.) Fagerhult i april 1873. Spökerlerna: På flöres begärat torde redaktionen Bes värdiga plats i sin ärade tidning för hnedanståonde: ; wTill vördiga pastorsembetet i Fagerhult. Såsom tillägg till den af. mig. den.7 mars ins sända berättelse, hvilken finnes, intagen i nr 34 för den 24 i samma månad i tidningen Kalmar under öfverskrift: Den ondes faseliga. grasserande i Fagerhult; får jag afgifva följalde: Sedan fförenämdas berättelse blifvit aflemhad,; Efvensom: efter..det Abraham -P. Isatksson i Kåremåla med hustru och tjenstefolk åter inflyttatsi sih bostady haxsamma hemska till dragelser förtfarit på lika sätt som förut blifvit i tidningen intaget, dock med den skilnad, att en dag, då stenar kastades, riktades, som det tycktes; somliga mot fönstren. En af stenarne träffade verkligen en fönsterrata, hvilken gönderslogs af densamma, hverefter rullgardiserna eds des, då flerö stener kastades motrdesatnma En eftermiddag, då hustrun jemte. tjenstepigan skulle gå in ien kammare af huset i något ärendej de, då de, framdrögo .en låda till en fröntimmersbyrå, af Höractsnor på eh gång öfrer. fallna, för hvilken orsat de hastigt återkommo in? boningsrummet, dervid hustfon yttrade: Kdet gra så att man ej törs sitta in hofvudet. Vid fåmma tillfälle var mannens fader. näryvarandej då han blef träffad af en störrevlsten i ryggen, dervid ban Bade: ja så; satsd, är du deryhar du flere, så hit med dem, medan hålet ärföppet. Genaet blef; han träffad af ytterligare 8 ktedör; hans yngatå fon var då. älven tillstir des, hvilken blef träffad af ed sten på kihden. Dö såg jag en steh falla från taket i rummet, i lodrät riktning, hvilken snuddade mot mina kläder och föll till golfveta -Eftet det ryktet öm dessa-hemska tilldragelser hutatt sprida ig, icke blott, inom Fagerhults. församlingt utan äfven längre, håfys åtskilliga nyfikda personer besökt stället, för att göra sig förviesade derom, och ha dervid fått erfara sanningen deraf, i det de sett och blifvit träffade af de stenar som kastats. Äfven får nämnas, att tjenstflickan ofra blifvit träffad afetsnarnaisjsltva ansigtet, hvaraf hot flera dager fått bära ärr och märken. Man är alltför högsinnad och hyser nog ädla tinksaxtt att nedlåta sig) till vanmtrö, lättrogenhet eller vidskepliga meningar. Men hvad som härvid blifvit hördtsoch sedt och i tidningen förnt blifvit intaget, och hvad nästan 50 personer hafva