Om svensk-norska general-
konsulatet i Havana.
Antingen behöfves en svensk-norsk gene-
ralkonsul i Havana, och då bör platsen vara
definitivt besatt med lämplig person; eller
ock behöfves en sådan icke, och då bör denna
post naturligtvis indragas. i
Vårt förmanande är att en sådan tjenste-
man verkligen är nödvändig på en plats,
dit ett icke obetydligt antal svenska och
norska fartyg årligen anländer och der de
inföddes permanenta uppror mot det span-
ska väldet gör osäkerheten så stor, att
svenska och norska skeppsbefälhafvare lät-
teligen kunna komma i behof af konsular-
vemedling. i
Vi hai Havana haft en generalkonsul, hvars
tjenstledighet är omtvistad, oaktadt han i
vissa fall, i följd af sin rikedom och. sitt
personliga anseende kunde göra gagn. Span-
ska regeringen har fråntagit honom hans
exequatur, under uppgift att han hade gjort
sig skyldig till understödjande af upproret.
Svensk-norska regeringen harderefter för-
ordnat danska konsuln hr Fesser att tills
vidare förvalta det svensk-norska general-
konsulatet.
Detta var godt och väl för tillfället; men
ett sådant provisorium kan på längden icke
vara tillfredsställande ellår få draga ut i
åratal. Må vara att hr utrikesministern icke
kunzat genast skilja hr Nenninoger från hans
befattning, Det saknades fullt fog dertill
så länge hr utrikesministern icke från span-.
ska regeringen erhållit bevis derå att han
understödt cubanernas uppror. Men enligt
bvad vi ur officiel spansk källa erfarit, har
br utrikesministern nu redan för temligen
lång tid sedan erhållit upplysningar, som
åtminstone inför spanska regeringen gälla
såsom bevis på hr Nenningers brottslighet,
och vid sådant förhållande faller det sig
svårt att inse hvarför hr utrikesministern
icke gör slag i saken och utnämner en ny
veneralkonsul, helst som i den sedan lång
id i Havana bosatte svensken hr Robert
Francke finnes en fullkomligt lämplig kan-
dat.
åå br ge i lå an S td