I något annat visa hur pass berättigade de
bekanta anklagelserna för SegennyttaX, Csjelf-
viskhet o. 8 V. nu mera anses vara.
Som bekant, var det egentligen 1871 års
försvarsutskotts betänkande och den enhäl-
lighet, hvarmed landtmannapartiet omfattade
det, såväl vid ordinarie riksdagen 1871 (4de
1064) som vid urtima riksdagen samma år
(de 1114), hvilket blef föremål för alla
dessa anfall från de konservativa vederbö-
rardes sida, och hufvudargumentet mot an-
dra kammarens majoritet bestod då i den
omständigheten att utskottet visserligen hade
föreslagit en utsträckt allmän värnepligt,
men dervid fästat vilkoret om indelnings-
verkets upphörande. Såsom ett riktigt drä-
pande skäl apfördes då alltid det ringa un-
derstöd det vilkoret vann i första kamma-
ren, och denha framhölls af indelningsver-
kets fanatiska anbängare såsom ett vida
trognare uttryck af svenska folkets tankar
än andra kammarens majoritet, hvilken en-
samt representerade ett visst jordbrukare-
intresse. Nu bär det emellertid ej bättre
till än att stateutskottets betänkande inne-
håller just detta vilkor. Det heter nemligen
i slutet af detsamma:
börande den antagna armåborganisationen
träda i verkställighet först sedan nämda stad-
ganden om röstnings- och roteringsbesvärens
samt grundskatternas afskaffande likaledes blif-
vit af konungen och riksdagen antagna.
Den enda skilnaden af någon vigt är att
1871 gällde det blott indelningsverket, men
nu både indelningsverket och grundskatterna.
Då nu detta betänkande biträdts af icke
mindre än 7 första kammar-ledamöter och
dessa äro insatta af nämda kammares ma-
joritet, bör det kunna antagas att utskot-
tets mening eger, om icke pluralitet, så åt-
minstone så starka sympatier att det ej
vidare kan komma i fråga att uteslutande
mot: andra kammarens majoritet rikta dessa
beskyllningar för SegennyttaX, brist på fo-
sterlandskärlek m. m., hvaraf byråkratiens
tidningar flödat öfver alltsedan 1871. De
skola väl ock, dessa tidningar, något betänka
sig hädanefter innan de åter upptaga sin
hufvudlösa agitation mot förenklingen af
det tunga skattemaskineriet och den obe-
tydliga skattelindringen af 300,000 rdr om
året (när statsverkets tillgångar den med-
gifva).