Fröken Moe har i sitt fädernesland
Norge råkat ut för att falla i onåd hos ett
litet parti nerskhetsifrare, Efter att på
tisdagen ha i Stockholm sjungit Svarta Do-
minonX, uppträdde fröken M.,lördagen sam-
ma vecka i samma opera på Kristiania tea-
ter. Att inlära den norska texten på så
kort tid, var henne naturligtvis omöjligt
och skulle äfven, om det varit möjligt,
otvifvelaktigt ha ofördelaktigt inverkat på
det rent musikåliska återgifvandet. Men
detta hennes tilitagt har uppväckt en
storm i ett vattenglas. Bland andra yttrin-
gar af misshag har hon äfven emottagit ett
bref, hvilket meddelas i de norska tidnin-
gerna och lyder i öfversättning sålunda:
Ärade fröken! Attni är så alldeles blot-
tad på bildning och uppfostran, att Di kun-
nat komma på den tanken att förneka edert
eget modersmål, smärtar många af edra be-
undrare, ja, den önskan är nu så allmän,
att vi få lof att framställa den: Kom
aldrig mera hit och uppträd icke mera här!
Det var påtänkt att uthvissla er genom en
hvisselkonsert utanför edra fönster, men
nedskrifvaren häraf fick det förhindradt
och skrifver dessa rader till er i god af-
sigt. Teofil.X
Morgenbladet tillfogar: Du ädle Teofil!
Förmodligen har någon poliskonstapel pa-
trullerat på gatan, eljest hade man nog
AGE olet 0 TuwoL AR eva a VR An .
Atlaänties skeppsbrott. En af
Newyork Evening Express korresponden-
ter har, iklädd dykareklädning, begifvit sig
ned på djupet och tagit Atlantic i skärskå-
dande, Efter att med verkligen rörande
naivitet ha berättat sina läsare att han ryst
vid tanken på att vara så djupt begrafven,
gifver han en skildring af de gräsliga sce-
ner han sett. Vi bespara oss mödan att
återgifva dem, men anmäla för älskare af
det fasansfulla att de kunna göra sig en
temligen riktig föreställning om skådespelet
genom att tänka sig en mängd uppsvällda
lik, förvridna ansigtsdrag, lösslitna lemmar
och framför allt glupande hafedjur, hvilka
med begärlig matlust fråssa på liken.