Utrikes-Nyheter. Bismarck tyckes nu ha bestämt sig fö att med större stränghet; förfara mot den ultramontana. pressen, hvars språk, isynnerhet i Biåjern, blir allt mera utmanande och våldsamt. Så har rikskanslerea. nyligen till det tyska parlamentets talman ingifvit en proposition om att inför domstol tilltala en ultrakatolsk tidningsredaktör i Miinchen för förolämpande utlåtanden mot tyska rikedagen, En brefskrifvare till Tages Presse berättar att man, rörande det diplomatiska föremålet för; kejsar Wilhelms resa till Paris, i väl. underrättade kretsar i Berlin vill .veta följande: Först och främst påtänkes afslus tandet af en särskild öfverenskommelse mellan Tyskland och Ryssland; -ochdernäst fastställandet af enskilda hufvyudpunkter, som skullo kanaa leda till ett närmande mellan Ryssland och Österrike. -Om -det skulle kunna lyckas att åvägabringa en.:öfverenastämmelse i sietnämda afseende, skall.denna ge sig tillkänna under den; ryske och den tyske kejsarens besök på verldsutställningen i Wien, och det skall naturligtvis ej möta något hinder för att den formligt bekräftas medelst en traktat. — Vi kunna dockicke, med anledning af brefskrifvarens uppgifter, tillbakahålla den anmärkningen, att det rätt ofta visat sig att man i väl underrättade kretsarX varit rätt illa underrättad och att åtminstone ett traktatenligt närmande mellan de nämda makterna förefaller. oss hardt nära otänkbart. Holländarnes krig mot atkineserna ä verkligen uppskjutet till i: höst: Che? för expeditionen ha nemligen hållit ett krigsråd -och-detta har uttalat den åsigten att ställningen vore ohållbår, dels med anledning af de stora förlusterna och dels i följd af regntidens inbrytande. Det blir gåledes ej förrän i ioktober, då passadvinden från sydvest, hvilken. omintetgör hvarjö förbindelse mellan Atkinas Xust och utanför densamma liggande fartyg, har upphört, som. kriget kommer att fortsättasiv Blokaden kommer dock att pågå. Dessa underrättelser ha uppväckt stor bestörtning i Holland. Derhade man redan från första början sett: expeditionen med oblida ögon; men man hade underkastat sig den. Nu inser man dock att den måste fortsättas och föras till ett lyckligt slut, skulle man än underkasta sig de ällra största uppoffringar. Hollands anseende i Ostindien och bibehållandet af dess kolonialbesittningar skulle annars sättas på spel. Kolonialministerns, Fransen Van de Putte, energi och kännedom om Indien tillåta ock