En bedagad vandringsman. (In-
gändt till Varbergs Tidning.) Stundom ser
man på Varbergs gator en gammal gubbe med
ett originelt utseende komma traskande med
en dragkärra. Insändaren, hvars uppmärk-
gamhet ban många gånger väckt, har gjort sig
underrättad om hans lefnadsomständigheter och
lomnar härmedelst åt offentligheten, med till-
iåtelse, dels hvad gubben sjelf om sig berät-
tat och dels hvad som erfarits af andra, som
känna honom. Hans namn är Elias Börjes-
son, och han är född år 1794 i Frillesås soc-
ken. Efter att ha tjent som dräng i sin fö-
delseort, flyttade han vid 30 års ålder till
Värö, der han arrenderade en torpligenhet.
Sedan han innehaft torpet i 17 år, begaf han
sig ned till Skåne för att söka arbete såsom
tröskeman. Efter att ha upphört med sina
vandringar der, tog han tjenst som dräng i
norra Halland, der han tjente till år 1862 vid
Kyndelsmessotiden, Man skulle tycka, att
han nu via 68 års ålder borde fått slå sigiro,
men nej! nu först började hans verksamhet
riktigt med besked, Han slog sig nu på att
blifva handelsman.
I Värö uppköpte han säckar, hvilka han afs
yttrade dels i Göteborg och delsi de khalländ-
ska städerna, och fortsätter ärnu denna affär,
fastän 79 år gammal, gående till fots, I bör-
an bar han säckarne på ryggen. Sedermera
skaffade kan sig en liten dragkärra, på hvil-
ken han, enligt hvad han sjelf yttrar, vid
konung Karl XV:s död transporterat omkring
10.000 säckar, dem han på olika tider försålt
. ofvannämda städer. Han har under sin säck-
handel utslitit 10 par träskor samt 18 dels
skodda och dels oskodda kärrhjul, ej att undra
på, då han under tiden sammanräknadt till-
ryggalagt omkring 4,000 mil.
Man sger tyvärr så ofta mången fattig vid
50 å 60 års ålder, ja, ännu yngre, som väl
vore i stånd att genom arbete och omtanke
försörja sig, likväl falla fattigvården till last.
Så mycket aktningsvärdare tiv det af en 79
kring att på ärligt sätt sjelf söka försörja sig,
och det vore ej obilligt, om han derför fick
röna någon uppmuntran.
UKRTEREEENA EAS