En handelsman i förra dagar, Tidningen Gotlands Allehanda meddelar ur en handskrift skildringar af handelslifvet i Visby i gamla tider. Denna tidsbild är girdeles intressant, hvarför vi taga oss friKeten meddela ett utdrag deraf. Carl Henrik Lange, som i mer än 60 år var handlande i Visby, härstammade säkerligen från Tyskland. Han var född-den 20 april 1713, varåt tidigt handlande och bodde i ett gammalt trappgafselshus vid Strandgatan, hvilket troligen hans fader ogt-före honom och som hade en stonlvälfd port till boden samt derutanför ett bislag (trappqvist), prydt med tvenno omkring 4 alnar böga trappstol: par af sten, å den ova a hvilkastod inhugget Langarnas varumärka xX. Denne O. H, Lange blef 1737 gift med jungfru Catharina Fåh. reus (född 1719), dotter af handlånden Olof Rasmusson Fåhreus (1679 född vid Gasamöra på Fårö) och Catharina Mark. Med icke så obetydligt arf efter föräldrarne blef han ofter hand en bergad köpman, egde snart Isndtgården Norrbys och del vid Ungbåtels i Follingbo samt stort varalager. Han var alltid känd för sträng affärsheder och osviklig zedlighet, icke blott homma i Visby utan ock bland tyskarae: också visade de honom allt. från början det förtroende, alt då han vid sin första bosätte ng i ett skoppsbrott förlorat både fartyg och hela sitt varulager, som han tagit på kredit uti Läbeck och utan all assurans, samt dormed hoppet om uppkomst såsom köpman, voro tyskarne så hederliga, att de skänkte efter hela sin fordran samt gåfvo honom kredit igen på nytt lager; och de förlorade ej heller derpå. Under växande förtroende i det allmänna vardt han efterhand rådman samt blutligen vico borgmästare. Men den tiden var det att vara rådman rödan en betydlig sak; och att derjomte nämnas vico borgmästare ansågs i det allmänna såsom någonting mycket stort, hvarutom sjelfve borgmästaren innehade en ställning, hvars anseende man i våra dagar knappt kan fatta. Under tiden hade hans rörelse vidgats med den framgång, att han omsider ärdo flera hus samt 13 fartyg och spanjofararo 1 sjön, och var slutliga så riker karl, att det vardt ordspråk, att om ef vicesborgmästare Lange kunde bjelpa, då kunde ingen hjelpa! Sålunda, i sig sjelf ansedd man, hade han