En korrespondent i Newyork till Daily News meddelar följande närmare underrättelser rörande denna olyckshändelse: Af uppgiften från första maskinisten, mr Foxby, och åtskilliga af passagerarne framgår, att det var först kl. 3 på morgonen som Atlantic stötte på grund, och att det sjönk omkring 10 minuter derefter. Mr Foxby säger att fartyget lutade öfver åt babords sida och att det snart fylldes af vågorna, som slogo öfver detsamma. Denna omstäns dighet hindrade de qvinliga pässagerafne, som vid denna tid voro försänkta i sömn, att komma upp på däck. En del af passagerarne hade stigit i lifräddningsbåtarne, och blockfallen kapates för att klara dessa, men en störtvåg bröt öfver bord och sköljde bort större delen af dem som vore i båtarne. En del drunknade under det de medelst linorna transporterades öfver från fartyget till klippan eller från klippan till stranden, enär kölden var så sträng, att de ej kunde hålla sig fast. Klippan, som Var betäckt med sjögräs, var så slipprig, att det var svårt för den, som uppnått den, att hålla sig sjelf qvar och omöjligt att hjelpa andra: En del dog af utmattning på klippan; andra blefvo vansinniga, tuggade fragga eller jollrade som små barn. Kaptenen berättar att den första båten från land kom till undsättning omkring kl. 6 på morgonen och afhemtade först dem, som höllo sig fast vid fartygets rigg eller bog. Sedermera ilandfördes de, som voro å klippan. Många passagerare jemte skeppsskrifvaren omkommo i riggen. Tredje styrmannens, Brady, od och ansträngningar prisas varmt, men hans :berättelso säges vara oriktig i åtskilliga dötaljer. Då kaptenen vid midnatten lemnade däck, beräknade han att de voro 48 mil söder om Sambro, men han såg ingen fyr. Han föreslog att fortsätta kursen till kl. 3 och sedan ligga stilla för att afvakta dager. Han befallde att han då skulle kallas och gick ned. Den första antydan han hade om katastrofen var då han han kände att fartyget stötte på grund. En -mellandäckspassagerare berättar att då färtyget först stötte mot, befalldes att skeppsluckerna skulle stängas; men passagerarne bröto upp dem och rusade upp på däck. Men af den förskräckliga trängseln i uppgångarne hindrades de snart att komma fram. Passagerarne å de lägre mellanläcken dränktes nästan ögonblickligen. Skrik från dem hördes i något mer än två minuter, sedan blef allt tyst. Då fartyget bröts sönder sköljdes många af de döda, isynnerhet qvinnor, ut i hafvet. En del passageraro å de öfre mellandäcken räddade sig genom styckportarne förut och höllo sig fast vid sidan af fartyget till dess hjelp ankom. Qvinnorna gjorde blott få försök att rädda sig. Blott 3 eller 4 kommo upp på däck och endast en nådde iggen. Första officeren, mr Frith, höll på att klara styrbordsbåten då en brottsjö syckte bort honom och de andra; men han lyckades uppnå mesanmastens rigg. Då mn inbröt funnos .der jemte honom 32 personer, hvaribland en qvinna och en gosse. Männen försökte att med tillhjelp af linor uppnå kusten, men många försvunno i djupet. Gossen rycktes ock bort, men uppehöll sig genom simmande till dess han blef upptagsn af en båt. Mr Frith band fast qvinnan vid riggen och qvarblef hos henne. Men sjön gick nu så bög, att ingen båt kunde komma till deras, undsättning. Vid middsgstiden dog hon. Stora belöningar erbjödos för att förmå fiskrarne att hemta mr Frith, som både syn428 och hördes från stranden. Slutligen, kl. 2 e. m.4, säger mr Frith, Sdå jag hade hållit mig fast i riggen i 10 timmar, lyckades det rev. mr Ancient, en af egelska kyrkans prester, hvars ädla handlingssätt jag aldrig så länge jag lefver kan förgäta, att förmå 4 män att ro bonom ut till vraket. Han uppnådde. stormastens rigg, förskaffade sig en lina, närmade sig till mig så mycket han kunde och kastade den derpå till mig. Jag lyckades gripa den, band den fast rundt omkring mig och hoppade så ut i hafvet. Brottsjöarne ryckte mig bort, men mr Ancient höll fast i linan, drog mig tillbaka och förde mig i säkerhet i båten. Alla de räddade prisa den vänlighet som bevisats dem af fiskrarne å Cap Prospect och det: nit..och,detmpod. som ådagalagts af fartygets officerare från och med kaptenen till och med den lägstes; Antalet räddade är ännu icke med säkerhet kändt; men: det är dock större än man först uppgifvit och öfverstiger troligtvis fyra hundra, Några ha vandrat till fots till Halifax; andra ha medelst ångbåt blifvit förda till. Portland. Sjukdom och nöd är rådande bland .emigranterna och en del: af dem har blifvit förd till hospitalet. Styrelsen i Nova Seotia har anslagit nödvändigt understöd, och Cunard-kompaniet har lemnat kläder och andra förnödenhetertill-dem som deraf äro i behof. Omkring 100 döda kroppar ha hittills blifvit återfunna. Skeppet har brutit i två delar. nära förmasten. Laddningen har börs jat flyta i land. Ett. telegram från Halifax af den-3 dennes: meddelar satt .de sista mndesrättelserna rörande Atlantics skeppsbrött konstatera att 560. personer ha omkommit, deri inberäknade 350 qvinnor och barn. 415personer äro räddade, af hvilka 60 tillhöra besättningen. Ett barn blef räddadt, men ingen af dvinnorna, — Kaptenen medgifver att fartyget innehaft större antal passageraro än det haft rättighet att föra. Tnalles funnos 938 personer ombord. Af a RT RV FE KR ER RR EN