erinra hang excellens derom, att då regeringen framlade sitt armborganisations förslag förklarade konungen bestämdt att inga vidare eftergifter komme att från regeringens cida göras. Fast: håller regeringen ännu den åsigten, så vore det nyttigt för representationen att derom få kännedom; det bebådade nya armåorganisa tionsförslaget hade dock synts komma att gå i en från den ståndpunkten något afvikande riktning. Vid votering om denna punkt bifölls ut: skottets afslag å propositionen med 83 röster mot 34, Öfriga punkter i utlåtandet äro ännu af andra kammaren oafgjorda. ; Utan nämvärd diskussion bifölls af första kammaren, under aftonsammanträdet; alla öfriga utskottets hemställanden angående denna hufvudtitel, med undantag af punkten rörande förböjning i aflöningen till handtverkare. och maskinister, hvilken, på yrkande af hrr grefve ef Ugglas och frih. Skogman bifölls i enlig het med k. m:ts förslag. 9Statsutskottets utlåtande om införskaffande af fullständig uppgift å alla staten tillhöriga hus i Stockholm lades till. handlingarno. Statsbidrag till vägar, brooch vattenbyggvå nader m: mo Se ; Att hvad statsutskottet hemställt angående föreslagna, statsbidrag till vägars. anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader, samt vattenkommunikationeräfvensom sjösänknin. gar och andra vattenaftappningsföretagbifölls af första kammaren med-undantag å punkter rörande upprensning af farleden å Umeå elf, hvilken punkt bifölls i enlighet med k. m:ts hemställan efter yrkande af hrr Munthe, Widen, Heggström, Bydis, Almqvist; frib. Tersmeden och, statsrådet Bergström mot friherrarne. Funck och, v. Essen, samt. votering: 44 mot 32. Punkten om statsbidrag till myrutdikningar och vattenaftappningar kunde först afgöras genom. votering: 32 röster för utskottets .afslag å åtskilliga motioner mot 25, hvilka röstade för en af hr Petrå m, flera äfgifven reservation. Stängselförordningen. Under största. delen af förmiddagens sams manträde sysselsatte sig andra kammaren med lagutskottets. utlåtande. nr 18, angående föreslaget tillägg till. förordningen om egors fredande samt om .stängselskyldighet, Utskottet hade afstyrkt bifall till -tillägget, men mot detta beslut .hade många utskottslodamöter reserverat sig. BSyftet med motionen var att få gemensamma skogsmarkor skyddade för betande kreatur, på det skogens återväxt på sådan mark måtto blifvamöjlig. Hufvudtanken, som genomgick den långa debatten, vac. den, att en lagstiftning i sådana ämnen mäste lämpa sig efter de. olika orternas, intressen och behof, i hvilket -afseende några -talare -ansågo det nyttigt att landstingen fingo tillfälle. att afgifva yttrande i frågan; men den grundprincip måste dock goaomgå lagen, att eganderätten skall vara skyddad. Detta är den icke för närvarande, eller så länge stängselvitsordetcär gällande. För att få ändring i detta eller dermed sammanhävgatide syften yrkades återremissaf -hrr Åstrand, Helander, Nils Peta t:rsson, Edström, Ehrenborg, von Schultzenheim, Silfverstolpe, Hammarberg och Åkers hjelm. 1 öfvertygelse att. iongonting denna gång kunde åstadkommas, som vore tillfredsställande för någon, yrkades bifall fill utskottets afslag af hrr P. Nilsson i Espö, Sven Nusson i Etveröd, Ola Månsson, Damelsson, M. Joknsson, Carlen, Wigardt, CC. Aföarsson, Uhr, Hybenette, Törnfelt, Hörnfeldt, Fahlen; Olof. Nilsson, Sven Nilsson i Österslöf och C. 4, Larsson; vid voteringen segrade dessa senares . mening med 95 röster mot 53. Frågan här sålunda denna gång förfallit... Föreslagen ändring af riksdagsordningen. Hr Nilp Hansson hade väckt motion derom att första kammarens ledamöter måtte tillerkännas sammaarvode som andra kammarens samt att valbarheten till första kammaren, skulle sänkas till dem, som ega fastighet till värde af 40,000 rdr, till staten skatta för minst 2,000 rdrs inkomst af Eapital eller arvode och att valbarhet till andra kammaren bordö tillkomimachvarje ans nars. rösträtt i kommun tillerkänd man, som eger eller med stadgad åborätt innehar fast egendom på landet eller i stad till taxeringsvärde af minst 500 rdr, eller för lifstid öller för minst 5 år arrenierat jordbruksfastighet till taxeringsvärde ej understigande 3.000 rdr; eller ock erlägger till. staten. bevillning för en till minst 400 rdr uppskattad årlig inkomst. Konstitutionsutskottet hade ej fannit skäl tillstyrka bifall till detta förelag, bland annat af den. orsak, att motionären böträffande andra kammaren ej yrkat valrättens sänkande till Bvarje myndig och i öfrigt qvälificerad man, ätan nöjt sig med samma gödtycklighetsgrund som nu. Hvad förslaget angående första kammäaren beträffar, hade utskottet hufvudsakligen änfört, att det ännu är för tidigt att fälla något ömdörme: om, riksdagsordningens verkan i förevarande fall och att den nu Väckta mo tionen. ville rubba det nuvarande reprosentåtionssättets grundvålar. Äfvenså aomärkte utskottet att ledamot af första kammaren har rätt att afsäga sig förtroendet och ätt ägou iogen röst från första kämmmaren höjt sig för en grundlagsändriög i den riktning matiodären nu föreslagit: i Under: den temligen omständliga öfverliggmins hönstll donna fråga Af andra kammaren