lönerna för dessa underofficerare bestämmas att utgå med 900 rdr för en hvar af de 9 äldre och 800 rdr.för hvardera af de tio yngre; att den till arvoden åt båtswanskorporsler nu anslagna summa 8;626 rdr måite ökas till 23 250 rdr, för beredande af arvoden åt distinktionegkorporaler, korporaler och vice korporaler; att de till arvoden åt artilleribåtsmän 3 10 rdr nu anvisade 12,160 rdr måtta få användas till arvoden åt dem-af manskapet vid båtsmansbållet, som utmärkt sig genom skicklighet i tjenstens olika delar; GE att. båtsman måtte medgifvas rättighet att; under fredstid, afgå från tjensten efter fyllda.27 lefnadsoch 7 tjensteår, med skyldighet likväl, om han ville af denna rättighet före uppnådda 15 tjensteår eig begögna, at i sitt etille sätta annan krigsduglig karl möt enahanda löneförmåner, som han sjelf af roten åtnjutit, och med nylegd. båtesmans förpligtelser; att,. eåvida denna; framställning om båtsmans rätt. till afgåpg vunne riksdagens bifall, hela kogtaaden för båtsmännens, beklädnad måt:e från och. med år 1874 at kronan. öfvertagas och i följd derat det å riksstatsn under 5:tie hufvudtiteln uppförda. anslag till båtsmiäns beklädnad, nu utgörande Yförslagsanslag Lögst 138 200 rdr, ökas med beloppet af det från. de rotaringsoch rustöingsskyldige nu utgående-beklädnadsbidrag, omkring 69,800. rår, eller till 208,000 rdr, med bibebållande i öfrigt af samma natur som hittills; att den vakansafgift, som. enligt 1872 års. riksdags8 beslut..vore bestämd att utgå af de rusthåll, hvilkas sött;nde på vakans till ett begräns gsadt avtaljinom. Biekinge. län och Södra Möre bärad under loppet af tio år blifvit vid samma riksdag medgifven, måtta. minskas med ett belopp, motsvarande den deruti inberäknade beklädnadsafgiften; — ett, i fråga ,om legoaftalet mellan rusteller rotehållare och båtsmän, den dem kgl. brefvet jen 14:jali 1885-redan lemnade frihct, att-med varandra öfverenskomma om sina inbördes rät. tighet2r. och skyldigheteri allmänhet, mått? vinna den utsträckning, som med, behörigt afseende å båtsmannens tjönetbarhet kunde förenas, och i sådant hänseende stadgas: dels ait vid rekrytering af ledigt båtsmansöummer skulle mellan rust: eller rotehållaren och rekryten till framtida efterrättslse upprättas skriftligt kontrakt, fullständigt upptagande alla de löneförmäner, båtsmannen egde under sin tjenstetid af rusteller. rotehållaren åtnjuta, samt. sättet huru de skulle komma båtsmannen tillhanda; dels ock att, med iakttagande deraf att bestämmelser, skadliga för båtsmannens tjenetbarhet, icke måtte i kontraktet inflyta och att gällande föreskrifter angående fortskaffning af t:oss fortfarande skulle lända till efterrättelse, båtsmannens alla öfriga löneförmåner måtte bero på fritt aftal mellan rust-.; eller. rotehåilaren ; och båtsmannen; deck att Svärdet af de aftalade förmånerna icke vägentligen understege hvad båtsman i orten enligt förfett ingarne tillkomme; san att följaktligen, der båtsmannen vore berättigad till torp eller bosfäd; det måtte stå honom fritt att för sin tjensttid med rusteller rotebållaren öfver enskomma ,om;sersättaing för denna förmån, men i händelse torp eller bostad för båtsmannen blifvit i kortraktet betingad, detsamma borde jemväll innehålla bestänimelser i afseende å underhållsskyldighet2n; och borde det uppgjorda kons taktet granskas at kgl. m:ts befhde, som, derest icke något vore att deremot trinra, skulle detsamma tll efterrättelse stadfästa; biföllos eädast genom votering: 72 röster mot 25, hvilka senare; i: enlighet med: utskot tets försläg, voro för-afslag. Andra kammaren sysselsatte sig med.denna fråga till öfver midnatt;.. Det var naturligtvis äfven här en. förpostfäktning i afseende. på den förestående . afgörande striden om indel ningsverket. Påpekando att det här är fråga om fördelar och lindringar, :som: erbjudas, påyrkade statsrådet Leyonhufvud, understödd af brr Nils Pettersson; Björnstjerna, Anders Svensson, Damelsson; Åstrand. och Gierling, bifall. till k. m:ts proposition, och sålunda af: slagztillutskottets; hemställan; oo, För bifall till utskottets. förslag talade deremot hrr John Ericson, Jöns Rundbäck, Gummesson, Key, Sven Nilsson i Österslöf, Posse, Magnus Jönsson och Carl Ifvarsson. De tramhöllo:-att..regeringen redan synes ha glömt. resultatet af urtima riksdagen, då hon nu Vill ha riksdagen att;fastlåsa den del af indelniogsverket, som utgöres af båtsmanst hållet,, Nu vill man ock beröfva rotehållarne anvärfningsrätten, något, hvarpå dessa, då detta teg strider mot kontrakton, icko kunna ingå, tt skäl var dock att båtsmännen vore odugliga till sjömän. . Under diskussionen hade framkastats, med stöd af statsverkspropositionen,; att det förefunnes Ön betydlig meniogsskiljaktighet mellan krigs och sjöruinistratnesghgåenide indelningsverkets duglighet som grundval för försvaret, Dötta gaf statsrådet Weidenhielm anledning förnya sin förut afgifna förklaring, att hans lifvande armorganisationsförslag möjliggör öfvergången från indelningsverket, men att dettså illa vidare måstd våra grunden för landtförsvaret. Denna förkläring från ministerbudken var dövk icke den enda söm 1 natt törekort: Med änivumng uerar avi fiih, Briicson tör: klarat sig ha med mycken öfverraskning, och grefve Posse med ingöd öfverråskning alls mottigit regeringens. förslag angående båtsfnänheh, förklarade slutligen justniestatsministern frih; Adllerertutz att det vore regeringen fullkomligt likgiltigt, om en triherrlig ledamot af statsutsköttob kände öfverraskning och. en greflig ledamot icke vore öfverräskad öfver hvad regeringen föreslagit samt att regeringen med rivgaktning åsåge försöken att framställa någon inom Yontö rådende splittring angående indelnivgsverket såsom ett faktum, ty någoa sådan meningsskiljaktighet förefinnes icke. il SA hr justiti Grefve Posse svarade pa Jonna br Jusbiuer mm ed RA Jm AA