lönerna för dessa underofficerare bestämmas att
utgå med 900 rdr för en hvar af de 9 äldre och
800 rdr.för hvardera af de tio yngre;
att den till arvoden åt båtswanskorporsler nu
anslagna summa 8;626 rdr måite ökas till 23 250
rdr, för beredande af arvoden åt distinktioneg-
korporaler, korporaler och vice korporaler;
att de till arvoden åt artilleribåtsmän 3 10 rdr
nu anvisade 12,160 rdr måtta få användas till
arvoden åt dem-af manskapet vid båtsmansbållet,
som utmärkt sig genom skicklighet i tjenstens
olika delar; GE
att. båtsman måtte medgifvas rättighet att;
under fredstid, afgå från tjensten efter fyllda.27
lefnads- och 7 tjensteår, med skyldighet likväl,
om han ville af denna rättighet före uppnådda
15 tjensteår eig begögna, at i sitt etille sätta
annan krigsduglig karl möt enahanda löneför-
måner, som han sjelf af roten åtnjutit, och
med nylegd. båtesmans förpligtelser;
att,. eåvida denna; framställning om båtsmans
rätt. till afgåpg vunne riksdagens bifall, hela
kogtaaden för båtsmännens, beklädnad måt:e från
och. med år 1874 at kronan. öfvertagas och i
följd derat det å riksstatsn under 5:tie hufvud-
titeln uppförda. anslag till båtsmiäns beklädnad,
nu utgörande Yförslagsanslag Lögst 138 200 rdr,
ökas med beloppet af det från. de rotarings- och
rustöingsskyldige nu utgående-beklädnadsbidrag,
omkring 69,800. rår, eller till 208,000 rdr, med
bibebållande i öfrigt af samma natur som hittills;
att den vakansafgift, som. enligt 1872 års. riks-
dags8 beslut..vore bestämd att utgå af de rust-
håll, hvilkas sött;nde på vakans till ett begräns
gsadt avtaljinom. Biekinge. län och Södra Möre
bärad under loppet af tio år blifvit vid samma
riksdag medgifven, måtta. minskas med ett be-
lopp, motsvarande den deruti inberäknade be-
klädnadsafgiften; —
ett, i fråga ,om legoaftalet mellan rust- eller
rotehållare och båtsmän, den dem kgl. brefvet
jen 14:jali 1885-redan lemnade frihct, att-med
varandra öfverenskomma om sina inbördes rät.
tighet2r. och skyldigheteri allmänhet, mått? vinna
den utsträckning, som med, behörigt afseende å
båtsmannens tjönetbarhet kunde förenas, och i
sådant hänseende stadgas: dels ait vid rekryte-
ring af ledigt båtsmansöummer skulle mellan
rust: eller rotehållaren och rekryten till fram-
tida efterrättslse upprättas skriftligt kontrakt,
fullständigt upptagande alla de löneförmäner,
båtsmannen egde under sin tjenstetid af rust-
eller. rotehållaren åtnjuta, samt. sättet huru de
skulle komma båtsmannen tillhanda; dels ock
att, med iakttagande deraf att bestämmelser,
skadliga för båtsmannens tjenetbarhet, icke måtte
i kontraktet inflyta och att gällande föreskrifter
angående fortskaffning af t:oss fortfarande skulle
lända till efterrättelse, båtsmannens alla öfriga
löneförmåner måtte bero på fritt aftal mellan
rust-.; eller. rotehåilaren ; och båtsmannen; deck
att Svärdet af de aftalade förmånerna icke vä-
gentligen understege hvad båtsman i orten en-
ligt förfett ingarne tillkomme; san att följakt-
ligen, der båtsmannen vore berättigad till torp
eller bosfäd; det måtte stå honom fritt att för
sin tjensttid med rust- eller rotebållaren öfver
enskomma ,om;sersättaing för denna förmån, men
i händelse torp eller bostad för båtsmannen blif-
vit i kortraktet betingad, detsamma borde jem-
väll innehålla bestänimelser i afseende å under-
hållsskyldighet2n; och borde det uppgjorda kons
taktet granskas at kgl. m:ts befhde, som, derest
icke något vore att deremot trinra, skulle det-
samma tll efterrättelse stadfästa;
biföllos eädast genom votering: 72 röster
mot 25, hvilka senare; i: enlighet med: utskot
tets försläg, voro för-afslag.
Andra kammaren sysselsatte sig med.denna
fråga till öfver midnatt;.. Det var naturligtvis
äfven här en. förpostfäktning i afseende. på
den - förestående . afgörande striden om indel
ningsverket. Påpekando att det här är fråga
om fördelar och lindringar, :som: erbjudas,
påyrkade statsrådet Leyonhufvud, understödd
af brr Nils Pettersson; Björnstjerna, Anders
Svensson, Damelsson; Åstrand. och Gierling,
bifall. till k. m:ts proposition, och sålunda af:
slagztill- utskottets; hemställan; - oo,
För bifall till utskottets. förslag talade der-
emot hrr John Ericson, Jöns Rundbäck,
Gummesson, Key, Sven Nilsson i Österslöf,
Posse, Magnus Jönsson och Carl Ifvarsson.
De tramhöllo:-att..regeringen redan synes ha
glömt. resultatet af urtima riksdagen, då hon
nu Vill ha riksdagen att;fastlåsa den del af
indelniogsverket, som utgöres af båtsmanst
hållet,, Nu vill man ock beröfva rotehållarne
anvärfningsrätten, något, hvarpå dessa, då detta
teg strider mot kontrakton, icko kunna ingå,
tt skäl var dock att båtsmännen vore odug-
liga till sjömän. .
Under diskussionen hade framkastats, med
stöd af statsverkspropositionen,; att det före-
funnes Ön betydlig meniogsskiljaktighet mellan
krigs - och sjöruinistratnesghgåenide indelnings-
verkets duglighet som grundval för försvaret,
Dötta gaf statsrådet Weidenhielm anledning
förnya sin förut afgifna förklaring, att hans
lifvande armorganisationsförslag möjliggör
öfvergången från indelningsverket, men att
dettså illa vidare måstd våra grunden för landt-
försvaret.
Denna förkläring från ministerbudken var
dövk icke den enda söm 1 natt törekort:
Med änivumng uerar avi fiih, Briicson tör:
klarat sig ha med mycken öfverraskning, och
grefve Posse med ingöd öfverråskning alls
mottigit regeringens. förslag angående båts-
fnänheh, förklarade slutligen justniestatsmini-
stern frih; Adllerertutz att det vore regeringen
fullkomligt likgiltigt, om en triherrlig ledamot
af statsutsköttob kände öfverraskning och. en
greflig ledamot icke vore öfverräskad öfver
hvad regeringen föreslagit samt att regeringen
med rivgaktning åsåge försöken att framställa
någon inom Yontö rådende splittring an-
gående indelnivgsverket såsom ett faktum,
ty någoa sådan meningsskiljaktighet förefinnes
icke. il SA hr justiti
Grefve Posse svarade pa Jonna br Jusbiuer
mm ed RA Jm AA