innebär, hvarför ett uppskof vore nödvändigt och att detta uppskof borde räcka till dess samtidigt frågan om indelningsverket kunde afgöras och försvaret sålunda i ett sammanhang tidsenligt ordnas. TA i ot -sFör. utskottets hemställan, allt med åberopande. af riksdagens, skrifvelse :1871 och de skäl som föranledt densamma och deri funnit sitt uttryck, talado chefen för sjöförsvarsdespartempententet frih. Leyonhufvud,. Björnstjärna, Key, Posse, Nybleus och Gierling, Hr Jöng Rundbäck gillade sammanslagbingen, men ville ej vara med om bildandet af den föreslagna permanenta reservkåren, .enmening: som dock-ej vann något understöd och återtogs före. voteringens....: Hå 7 I oDM afseende på frågans afgörande slutli gen.vädjades till. rösturnan, afslogs såväl utI gkottets förslag som k. m:ts proposition rörande sammanslagningen med: 88 röster mot 59, Frågan härom har sålunda för denna gång förfallit: Utskottet hade hemställt, att de under mom. C i k. m:ts proposition föreslagna förändrade stadganden rörande: 2 skr i båtsmanshållet icke måtte vinna riksdagens bifall. -vOm punkten d uppstod.en längre diskussion. Sedan: grefve L.; af Ugglas, .reservant i utskottet, talat för. k. m:ts förslag, hvilket utskottet med dessa. ord; de föreslagna förän: drade -stadgandenarörande båtsmanshållet må icke. vinna: riksdagens.. -bifall . afstyrkt, fick grefve, .G. Posse. ordet. . Han beklagade att regeringen.-genom sitt förslag om.båtsmanshållet gjort ett försök att, åtminstone hvad detta håll-beträffar, bibehålla, ipdelningsverket. Men det är nödvändigt -—— menade tal, — att gifva -k. m:t klart besked om att ingen omorganisation af vårt. försvarsväsen kan företagas med stöd af-indelningsverkets bibehållande. Det vora väl -ej så-stor svårighet att i stället förs defindelade båtsmännen anskaffa annat, sjödugligt--.manskap : för flottans räkning, då numerären ej. uppgår till mer än något öfver 2,000 :man:l På tal: om indelningsverket, ville tal:n begagna sig af tillfället att yttra ett par ord. härom; de voro i korthet sagda: indelningsverket är ott gammalt ruttet hus, hvilket det ej-tjenar till.något att lappa, utan det bör i ställebtii grunden rifvas ned för att få ett bättre och af. nyare: konstruktioa, Yrkado bifall till utskottets, förslag. Hr v. Koch förklarade sig höra till dem, hvilka lifligt önska en reform i vårt armåvä sen, men innan man ville rifva ned något, borde wan ha klart för sig hvad man i stället skall bygga upp; hellre bör man väl, tills man: får något bättre, söka reparera hvad man har, än att tanklöst rifva ned. Grefve,Posses yttrande tillhörde det slag atradikalism som talin ej kunde gilla; . Br af Klint kunde ej i k. m:ts förslag finna något försök att fastställa sjöförsvaret vidin delningsverkets principer. Visserligen ansåge tydligen regeringen båtsmanshållet för närvarande lämpa sig bäst för vårt sjöförsvar, men att man ej tänkt sig detsamma böra bibehållag i evärdeliga tider, kunde hvar och on af sjelfva den k. propositionen se. Möt grefve Posses yttrande. ville tal:n! anmärka, att till dess grund. för en ny byggnad är bostämd;är bäst att. så godt: man kan stötta under den gamla, ty bättre är att våra förhoppningar om att, kunna försvara 038 hafva tak öfver hufvudet i ett, om ock murkuande hus än att de få intet tak alls öfver hufvudet. Yrkade bifall till k. m:ts förslag. Hi sjömintstern bad att få instämma i hvad den föregående talsw yttrat. Hvad grefve Posses förslag att skaffa tolk till flottan, utan att båtsmanshållot skulle finnas, anginge,:trodde tal:n att dettaiej voce så lätt som grefve Posse ansåge, ty större delen af de-dugliga gjömännen i vårt. land finha det fördelaktigare att idka sitt yrko i annan tjenst och i andra län: der, Den bofasta befolkningen vid våra kuster, t. ex. fiskrarne, ha ej Keller synnerlig fördel att ingå i kronans tjonst, Yrkado bifall till k; mits förslag. Frih. v. Essen avsåg såsom visst, att inom ej lång tid -iodolningsverket skulle falla och fan det orätt -af regeringen att, såsom den i sitt nu afbandlade förslag.om båtsmanshållet gjort, utså frön till. stora obehag för rotehål larne, : Yrkade bifall till utskottets förslag. Frib, Stjernblad yrkade ock bifall till utsköttets förslag. Hr 0. Ekmän förklarade sig ha varit varm vän af indelnibgsvörket och, såsom väl kändt vöre, vid föregående riksdagen stått på rögeringens sida i armåfrågav, iieh tal:n voro en praktisk ifanj och. då andra kammarens flertal med hänsyn. till, denna fråga ställt sig på en ij annan, grund samt man utan detta flertal intet. kunde ;afgöra, borde man ej hålla på sin enskilda mening i fall man vill kommå till målet, och vi känns 8 — slöt tal: sitt anförande — stå till svars inför ländet ätt 3 blir uträttadt mod afseende på försvarsfrågans ordnande endast :derföre att riksdagens kam: rar icke kunna komma öfverehö öm sättet. Yrkade bifall tiil utskottets förslag. . Hr: Wallenberg uppträdde-raot grefve Pos: ses åsigt, att det vore lätt att erhålla folz tör flottan utan båtsmanshåll; helst nu, då allting . vore fördyradt och således äfven sjös männens tjenster, skulle grefve Posses förs slag falla sig mycket mer betungande än båtsa manshället är. K. m:ts förslag vore fotadt på måttliga pretentioner, och takn yrkado bjlall dertill. ör bifall till k. m:ts begäran ä dessutom hir af ökoaman gäran uppträdde