innebär, hvarför ett uppskof vore nödvändigt
och att detta uppskof borde räcka till dess
samtidigt frågan om indelningsverket kunde af-
göras och försvaret sålunda i ett sammanhang
tidsenligt ordnas. TA i ot
-sFör. utskottets hemställan, allt med åbero-
pande. af riksdagens, skrifvelse :1871 och de
skäl som föranledt densamma och deri funnit
sitt uttryck, talado chefen för sjöförsvarsdes-
partempententet frih. Leyonhufvud,. Björn-
stjärna, Key, Posse, Nybleus och Gierling,
Hr Jöng Rundbäck gillade sammanslagbingen,
men ville ej vara med om bildandet af den
föreslagna permanenta reservkåren, .en- me-
ning: som dock-ej vann något understöd och
återtogs före. voteringens....: Hå 7
I oDM afseende på frågans afgörande slutli-
gen.vädjades till. rösturnan, afslogs såväl ut-
I gkottets förslag som k. m:ts proposition rö-
rande sammanslagningen med: 88 röster mot
59, Frågan härom har sålunda för denna
gång förfallit:
Utskottet hade hemställt, att de under mom.
C i k. m:ts proposition föreslagna förändrade
stadganden rörande: 2 skr
i båtsmanshållet
icke måtte vinna riksdagens bifall.
-vOm punkten d uppstod.en längre diskussion.
Sedan: grefve L.; af Ugglas, .reservant i ut-
skottet, talat för. k. m:ts förslag, hvilket ut-
skottet med dessa. ord; de föreslagna förän:
drade -stadgandena- rörande båtsmanshållet må
icke. vinna: riksdagens.. -bifall . afstyrkt, fick
grefve, .G. Posse. ordet. . Han beklagade att
regeringen.-genom sitt förslag om.båtsmans-
hållet gjort ett försök att, åtminstone hvad
detta håll-beträffar, bibehålla, ipdelningsver-
ket. Men det är nödvändigt -—— menade tal, — att
gifva -k. m:t klart besked om att ingen omor-
ganisation af vårt. försvarsväsen kan företagas
med stöd af-indelningsverkets bibehållande.
Det vora väl -ej så-stor svårighet att i stället
förs defindelade båtsmännen anskaffa annat,
sjödugligt--.manskap : för flottans räkning, då
numerären ej. uppgår till mer än något öfver
2,000 :man:l På tal: om indelningsverket, ville
tal:n begagna sig af tillfället att yttra ett par
ord. - härom; de voro i korthet sagda: indel-
ningsverket är ott gammalt ruttet hus, hvilket
det ej-tjenar till.något att lappa, utan det bör
i ställebtii grunden rifvas ned för att få ett
bättre och af. nyare: konstruktioa, Yrkado bi-
fall till utskottets, förslag.
Hr v. Koch förklarade sig höra till dem,
hvilka lifligt önska en reform i vårt armåvä
sen, men innan man ville rifva ned något, borde
wan ha klart för sig hvad man i stället skall
bygga upp; hellre bör man väl, tills man: får
något bättre, söka reparera hvad man har,
än att tanklöst rifva ned. Grefve,Posses ytt-
rande tillhörde det slag atradikalism som talin
ej kunde gilla; .
Br af Klint kunde ej i k. m:ts förslag finna
något försök att fastställa sjöförsvaret vid- in
delningsverkets principer. Visserligen ansåge
tydligen regeringen båtsmanshållet för närva-
rande lämpa sig bäst för vårt sjöförsvar, men
att man ej tänkt sig detsamma böra bibehål-
lag i evärdeliga tider, kunde hvar och on af
sjelfva den k. propositionen se. Möt grefve
Posses yttrande. ville tal:n! anmärka, att till
dess grund. för en ny byggnad är bostämd;är
bäst att. så godt: man kan stötta under den
gamla, ty bättre är att våra förhoppningar om
att, kunna försvara 038 hafva tak öfver hufvu-
det i ett, om ock murkuande hus än att de
få intet tak alls öfver hufvudet. Yrkade
bifall till k. m:ts förslag.
Hi sjömintstern bad att få instämma i hvad
den föregående talsw yttrat. - Hvad grefve
Posses förslag att skaffa tolk till flottan, utan
att båtsmanshållot skulle finnas, anginge,:trodde
tal:n att dettaiej voce så lätt som grefve Posse
ansåge, ty större delen af de-dugliga gjömän-
nen i vårt. land finha det fördelaktigare att
idka sitt yrko i annan tjenst och i andra län:
der, Den bofasta befolkningen vid våra ku-
ster, t. ex. fiskrarne, ha ej Keller synnerlig
fördel att ingå i kronans tjonst, Yrkado bifall
till k; mits förslag.
Frih. v. Essen avsåg såsom visst, att inom
ej lång tid -iodolningsverket skulle falla och
fan det orätt -af regeringen att, såsom den
i sitt nu afbandlade förslag.om båtsmanshållet
gjort, utså frön till. stora obehag för rotehål
larne, : Yrkade bifall till utskottets förslag.
Frib, Stjernblad yrkade ock bifall till ut-
sköttets förslag.
Hr 0. Ekmän förklarade sig ha varit varm
vän af indelnibgsvörket och, såsom väl kändt
vöre, vid föregående riksdagen stått på röge-
ringens sida i armåfrågav, iieh tal:n voro en
praktisk ifanj och. då andra kammarens flertal
med hänsyn. till, denna fråga ställt sig på en ij
annan, grund samt man utan detta flertal in-
tet. kunde ;afgöra, borde man ej hålla på sin
enskilda mening i fall man vill kommå till
målet, och vi känns 8 — slöt tal: sitt an-
förande — stå till svars inför ländet ätt 3
blir uträttadt mod afseende på försvarsfrågans
ordnande endast :derföre att riksdagens kam:
rar icke kunna komma öfverehö öm sättet.
Yrkade bifall tiil utskottets förslag. .
Hr: Wallenberg uppträdde-raot grefve Pos:
ses åsigt, att det vore lätt att erhålla folz
tör flottan utan båtsmanshåll; helst nu, då
allting . vore fördyradt och således äfven sjös
männens tjenster, skulle grefve Posses förs
slag falla sig mycket mer betungande än båtsa
manshället är. K. m:ts förslag vore fotadt
på måttliga pretentioner, och takn yrkado
bjlall dertill.
ör bifall till k. m:ts begäran ä
dessutom hir af ökoaman gäran uppträdde