Många: hafva under flera månader med
spänd .uppmärksamhet läst tidningarne för
ratt erfåra hvem som skulle blifva utnämd
till postmästare vid ett af de större lediga
postanstalterna, nemligen Landskröna. Skulle
den någorlunda indrägtiga tjonsten tillfalla
en: officer eller en postkarl? skulle det gamla
systemet upprätthållas under den nya grant?
skulle postverket fortfara att vara en rerätt-
linie för militärer, när man behöfde blifva
af. med sådane för att bereda rum åt nå-
gon omtyckt officer? i;
Svaret på dessa frågor lemnades i går af
Posttidningen, enär i dess officiella afdelning
lästes att k. m:t utnämt ryttmästaren vid
skånska husarregementet, hr Mannerskantz,
till postmästare i Landskrona,
Vi känna icke huruvida hr Mannerskantz
är eller kan blifva skicklig att sköta den
erhållnå tjensten. Det är ie:e omöjligt:
det fins f. d. officerare som mycket väl
sköta sitt postkontor; dock förefaller det
som skulle sådant våra för mycket begärdt
af en man, som vid 56 års ålder förflyttas
till en för honom främmande verkningskrets.
Men blefve hr Mannerskantz än i stånd att
tillfredsställande motsvara de anspråk, post-
verket och allmänheten komma att hafva på
honom, så kan det väl dock icke visserli-
gen sättas i fråga, det ju icke posttjenste-
män finnas, af hvilka en eller annan skulle
kommit att göra det åtminstone lika väl
som hr Mannerskantz, om han genom bes
fordran erhållit förtjent lön. Och alla så-
dane posttjenstemän måste känna sig be-
tänkligt -förfördelade genom det militära
favoritiserandet, hvilket för öfrigt är desto
mera skadligt som numera posttjensterna
äro vida mer än förr med arbete betungade,
utan att de dem åtföljande inkomster ökats,
i följd hvaraf det mer än någoasin behöf-
ves att låta postverket få bäafva sina få
bättre brödstycken i fred.
fagre a
h———— AA Pars oo vo