och godkänd samt beslut derom fattadt, torde det vara bäst att låta samlingarne vid Ulriksdal förblifva der de äro, samt ej genom flyttniog och inställnivg i provisoriska lokaler utsätta dem för faran att skadas eller förtaras. Dessutom be vi få erinra, hvad som redan förut blifvit anmärkt (ee Dagligt Allehandas för den 25 och 27 november 1872), att egentligen blott en del af Ulriksdalssamlingarne egna sig och äro behöfliga för ett konstindustrielt museum, men att återstoden bildar en samling för sig i en särskild konstriktning, med hvilken till och med andra likartade och staten tillhöriga samlingar tills vidare borde förenas. Vi dela derjemte helt och hållet den åsigten, att den sålunda der förenade samlingen borde anses såsom en afdelning af nationalmuseum, hvilken skulle vårdas af någon bland dess tjenstemän och, liksom dess öfriga gamlingar å bestämda tider vara tillgänglig för allmänheten. Med anledning af hvad sålunda blifvit yttradt, våga vi eftertryckligen afstyrka, att för närvarande något afseende fästes vid br Lundströms motion. 3ådan bar äfven varit statsutskottets mening. Deromot anse vi för ganska maktpåliggande att, om tiden derxtill ej redan är försuten, någon åtgärd snärligen vidtages, att af Carl XV:s arfvingar törvärfva äsn del af Ulriksdals inredning, som utgjort konungens enskilda egendom och som för samlingens bibehållande i dess ursprungliga, srtistiskt ordnade skick kan anses behöflig. Och då för närvarande någon k. proposition i den riktningen svårligen torde kunna förväntas, 50 vi ingen annan form härför än att enskild motion i ämnet väckes. :