memorandum, nyvarl han på stadens Tognar
förklarar, att Lyon gersm att försvara sin
egen kom-sunalförfattning försvarar den kom-
munala friheten i hela Frankrike. Skriften
slutar med den högtidliga förklaringen att
Lyon förkastar hvarje för staden utfärdad
undantagslag såsom en förnärmelse och som
en fara för det allmänna lugnet, Hr Thiers
lärer i denna kinkiga sak ämna intaga en
fullkomligt neutral hållning.
Sedan halionalförsamlingen afslagit hr
Tolains motion om anvisande af 100,000 fr,
till understöd åt franska arbetare i och för
resa till Wienexpositionen, kar den radi-
kala tidningen Corsaire öppnat en subskrip-
tion för vinnande af samma ändamål; och
lärer redan en mycket stor summa genom
denna subskription ha influtit.
Wientidningen Tagblatt säger sig ur säker
källa ha erfarit, att mellan Österrikes och öf-
riga europeiska staters regeringar blifvit öf-
verenskommet, det inga ordensutnämningar
skola ske med anledning af och i sammanhang
med den blifvande verldsexpositionen. Är
denna uppgift sann, ha vi allt skäl att be-
klaga den civiliserade verldens ordensvur-
mar; ty — hvilket ypperligt tillfälle att
utan synnerligt omak få sig en grannlåt på
bröstet har ej härigenom gått förloralt? Det
är ju eljest väl bekant, att konjunkturerna
på fåfängans marknad aldrig äro bättre än
just vid sådana der expositioner.
Från Berlin mottog Libert den 24 mars
följande telegram, hvars innehåll dock
synes kräfva närmare bekräftelse: 4Vid en
sammankomst af gammalkatolikerna i Min-
chen, der professor Friedrich förde ordet,
har meddelats, att underhandlingarne med
regeringen i Berlin voro nära att leda till
ett. resultat genom upprättandet af en för
hela Tyskland gemensam, oafbängig -folk-
kyrka, Detta resultat skall — yttrade pro-
fessor Friedrich — framkalla stor förvåning i
verlden. Idn dertill lärer vara att till-
skrifya furst Bismarck, hvilken ock med
otrolig ifver arbetar på dess förverkligandet.
Staden Madrid har under de senaste hän-
delserna hittills förhållit sig lugn; men det
r nu ut, som vore oroligheter af allvarsam art
äfven der nära förestående, Agitationer be-
drifvas, hvilka hota att sätta kronan på det
hjelplösa och förtviflade tillstånd, hvari Spa
nien nedsjunkit. Enligt underrättelser från
den spanska. hufvudstaden, hade en stor
folkmassa den 23 mars samlats på Prado,
i följd af en mängd tryckta plakater som
uppslagits på husknutarne, och i hvilke fol-
ket uppmanades att sammanträda en masse,
ör att diskutera åtskilliga arbetarens rätt
örande frågor. Då man ankom fill sam-
lingsplatsen, hördes emellertid ingen ledare
af; ingen fanns som öppnade mötet, och man
insåg snart, att man blifvit narrad, Under
hotelser och våldsamma rop begåfvo sig nu
folkhoparne till tryckeriet, för att få veta
namnen på inbjudarne till mötet; men då
de ej erhöllo någon tillfredsställande förkla-
ring, togo de tryckeriets egare med sig och
öfverlemnade honom åt civilguvernören. Först
sedsn denne lofvat anställa en sträng un-
dersökning och till straff befordra dem, som
låtit uppslå plakaterna, skiograde sig men-
niskomassan,
I Barcelona äro förhållandena, såsom det
synes, ännu värre; Figueras har återvändt
från denna stad, i högsta grad nedslagen och
missnöjd med resultatet af sin resa. Det
har nemligen icke lyckats honom att få re-
geriogens myndighet erkänd eller att annul-
lera de olagliga beslut, som fattats af ge-
neralrädet.
Tidningen Epoca yttrar, det ganska ringa
hopp fisnes om att kuuna åvägabringa blott
en skugga af disciplin inom armån i Catelo-
nien, samt uttalar den farhågan att denna
armås dåliga exempel kommer att smitta
hela den öfriga hären. Den 23 mars höllo
medlemmar af den ioternationela arbetare-
ligan, hvilken verkligen synes för närva-
ravde utyeckla en ödesdiger verksamhet i
det olyckliga Spanien, en sammankomst i
Barcelona för att öfverlägga om medlen till
att genomdrifva sina planer. Vid detta sam-
manträde kom man dock icke till något re-
sultat.
Hela norra Spanien är i carlisternas hän-
der, och flera städer belägras för närvarande
af dem, Redan den 17 mars besatte de
Segur, trots de frivilliges motstånd, hvilka
måste vika för öfvermakten och draga sig
tillbaka till kyrkan, der de förskansade sig.
Carlisterna tillgrepo då ett medel, som de
hade lärt sig af kommunarderna; de spru-
tade petroleum på kyrkan och antände se-
dan den heliga byggnaden. En del af de
instängda omkom i lågorna, andra blefvo
skjutna, och de öfriga bortfördes som fångar.
Furst Bismarck lärer ha vägrat att er-
känna spanska republiken, emedan dennas
regering icke riktigt representerar riksför-
samlingens vilja, utan genom de otillräkne-
liga massornas påtryckning blef, så att säga,
påtvingad församlingen. Det berättas, att
Ryssland och Österrike gifvit tillkänna, det
de uti ifrågavarande hänseende hysa samma
åsigt som den tyske rikskansleren uttalat.
Ryktet förmäler att Castelar är allvarligt
betänkt på att afgå ur regeringen, i anse-
ende till omöjligheten att åstadkomma nödig
disciplin inom armön.
Från London telegraferades den 28 mars:
4Härvarande carlistkomit6 lärer ha mottagit
depescher från Don Carlos sjelf, enligt Lvilka
j sarlisternas utsigter äro mycket gynnsamma.
I Det har beslutits att upptaga ett lån å 50,000
I på sterl., hvilket belopp trös vara tillräc!