Tidningsöfversig t.
sVi taga icke vår insändares kanske nog starka
uttryck i försvar. Till ett sådant erkännande
af Helsingborgs Tidning har, jemte den all-
männa oviljan på platsen, vår anmärkning mot
nämda tidving, för dess simpla och ovärdiga
uppträdande mot de till 500 uppgående deltagarne
i en karnevalfest i Helsingborg, resulterat. Detta
är verkligen vida mer än vi väntat. Vi hyste
nemligen icke något hopp om att få se ett sådant
drag af- ärlighet hos en tidniag, hvsrs enda upp-
gift visat sig vara att personligen smutskasta och
Bmäda redaktören af stadens andra tidning, en
man, som åtnjuter — och förtjenar att ätojuta —
allmän aktoiog för sin redbara karakter och sina
ärligt frisinnade åsigter, för hvilka han lika ta-
langfallt som oförskräckt och ständaktigt käm-
at. Detta är erkändt äfven af dem — Helsing-
orgs Tidning naturligtvis undantagen — hvilka
icke inneha samma ståndpunkt till tidens stora
frågor som han, och äfven af dem, hvilka icke
alltid och i allt kunna intaga hans långt fram-
skjutna ställning. Denna uppfattning dela Hel-
singborgs samhälle och närliggande orter med de
politiskt myndige i landet, hvilka under loppet
af åtskilliga år följt den offentliga behandlingen
af allmänna frågor. Derom bar Helsingborgs
Tidning ock bort kunna ötvertyga sig af den om-
ständigheten, att Öresunds-Posten har betydlig,
alltjemt 5kad, spridning, under det att Helsing-
borgs Tidning ser sina strätvavden för arbetare-
befolkningens upplysning och bildning — dess
oförstådda uppgift, enligt egen försäkran —
nade med den kallaste likgiltighet. Och att för-
hållandet ej kan och ej skall blifva annorlunda
så länge Helsingborgs Tidning för höjande af al
män upplysning och bildning — hvilket enligt
dess begrepp lärer vara detsamma som att öfver
hölja motståndare och misshagliga personer med
otidigheter — begagnar samma metod och medel
som hitintills, derom äro nog ock alla helsing- !
borgare öfvertygade, och de ekola helt visst icke
underlåta att äfven framgent bevisa denna sin
tro med sina gerningar. — Helsingborgs Tidninz8 i
sätt att arbeta för bildning och upplysning, hvar- ;
vid dess redaktör ej ens ansett sig förhindrad att
anfalla och smida qvinnor, har länge sedan gjort
ponom förtjent att, genom de verksamma medel
pressen har till sin tjenst, schavottera inför den )
rättänkande allmänheten. Att sådant hittills ute-
blifvit kan endast förklaras derigenom, att pres-
sen, som är upptager med att reformera sig sjelf
till det bättre, har en naturlig och lätt förklarlig
afsky för att befatta sig med det gemena.
Det ofvan anförda medgifvande:, genom hvil
ket, om det framkommit som en ursäkt, den be-
gångna förseelsen skulle blitvit godtgjord, är!
dock långt ifrån något uttryck af åvger och en I
föresats till ttring. Det har nemligen, som
det heter, sutit så långt inne att det i den
säldige helsingborgske vulkanen förorsakat en
förskräcklig eruption, hvarvid strömmen af osan- I
ningar och gemenheter riktats mot Dagens Ny-
heter och denna tidnings redaktör. Denna lava-
ström hade dock hunnit blifva fullkomligt afsyld
innan den hann fram till hufvudstaden, och det
ur sålunda icke vi som taga skada af den. Men
till tack för det vi lyckligen undsluppit den oss
tillimnade undergången, och då vi äro nog krist-
ligt sinnade att ej vilja någon syndares död utan
atthan sig omvänder och bättrar, och då vi dess-
utom äro så främmande för medeltidsftasoner, att
vi icke kunna inlåta oss på ett så beskaffadt
tornerspel, som det i hvilket Helsingborgs Tid-
ning haft för afsigt att locka oss, vilja vi erinra
dess eruptiva redaktör, så vida han glömt det,
eller underrätta honom, för den händelse han ej
förut vetat det, att jorden har många vulkaner,
väldigare till och med än den, genom hvars värme
Helsingborgs Tidnings ogräs frodas, bvilka genom
häftigheten af sina egna utbrott — störtat till-
samman och slocknat. Vi böra tillägga, att ett
sådant fenomen alltid ländt orten till lycka och
helsate som en himinelens välsignelse.
get ata enten boet. Jet RN