danskt och norskt mynt å ena sidans och
svenskt mynt å andra sidan, utjemnas. Om
nu denna utjemning sker genom att Sverige
ändrar sitt mynts värdeförhållande, men de
andra begge rikena få bibehålla sitt, är det
ju Sverige, som gör uppoffringen, fasthellre,
som vi icke behöfva göra någon förändring
för att erhålla tionderäkningen, hvilken be-
qvämlighet grannarne ännu sakna. Men det
var nödvändigt att genom en konvention
binda Sverige för en längre tid, ty eljest
kunde ju inträffa, att allmänna meningen
här funne gig sårad genom en Svåldsam lag-
stiftning, som fordrade att alla möjliga å
penningar lydande förbindelser i hela riket
skulle få ett annat värde än de nu ega,
och detta blott för gränshandelns beqvämlig-
het, hvilken på annat sätt och med vida
mirdre uppoffringar kunde tillgodoses.
Om denna konvention med sin bestäm-
molse, att danskt och norskt skiljemynt
skall tillerkännas tvångskurs flere år innan
någon för större summor har rätt att fordra
betalning i guld, blir antagen, kunna vi vara
förvissade om att rörelsemedlet här i Sve-
rige nästan uteslutande kommer att bestå
af privatbanksedlar, lydande å guld, samt
danskt underhaltigt skiljemynt, som det lö-
nar sig att tillverka och gprida. Det blir
följderna af reformen, sådan den i konven-
tionen är föreslagen; och när möjligen an-
dra uppslag i myntreform-frågen skulle göra
i hög grad önskvärdt, att Sverige ej på för-
hand afhändt sig sin sjelfständiga beslutan-
derätt, då kommer man att peka på donna
mynatkonvention, som blifvit träffad och af-
talad under en tid, då i alla tre rikena vid
statsrodret sutto män, hvilkas statsmanna-
verksamhet längesedan upphört.
Skall svenska riksdagen taga under all-
varlig ompröfning frågan om en genomgri-
pande myntreform, fordras dertill ovilkor-
ligen att den skall framläggas af en rege-
ting, som eger riksdagens fulla förtroende
och som åtminstone har någon sannolikhet
för att sjelf kunna få vara med om genom-
förandet af en sådan reform. Att på sätt
här skett framkasta ett förslag och seder-
mera låta andra bära tungan af detsammas
fel och brister, är ett väl djerft tilltag.
TR Ar SE BAT i ÅN be Tr ERS RES HA SAR Le PE a ERNA. rt ca ee