Utrikes-Nyheter. Tidningarne från Madrid af denu 7 dennes skildra förhållandet mellan regeringen och riksförsamlingens majoritet såsom fortfarande spändt och fiendtligt. Det progressistiska partiet vidhåller sin mening om olämpligheten af cortes upplösning, uader det att republikanerna ropa på gatorna: SNed med do radikale! Upprepade försök ha gjorts för att mäkla fred mellan partierna, men förgäfves. Angående det carlistiska upproret meddela franska tidningar, att Don Alphonso hållit revy med trupperna vid Vidra. General Torres uppträder som högste befälhafvare i provinsen Toledo, och den legitimistiska tidningen Union berättar att carlisterna blockera Pampelona och Bilbao samt att en afdelning af regeringens trupper i San Roche vid Gibraltar förklerat sig för Don Carlos. I allmänhet tyckas carlisterna vinna stora sympatier hos befolkningen, isynnerhet genom presternas inflytande. Det är alldeles icke omöjligt att vi snart få höra talas om en carlistisk restauration, på så sätt att en eller annan djerf general lyckats i sina försök att samla omkring Don Carlos en armå, som kan sätta honom i tillfälle att upprätta den konstitutionella monarkien; och att man i Madrid redan börjat hysa allvarsamma farhågor i detta hänseende, synes deraf, att spanska regeringen, efter hvad ett telegram berättar, beslutat erbjuda marskalk Serrano diktaturen, just i anledning af carlisternas fram. gång. Huru ringa den elsassiska befolkningens behof af politisk och nationalekonomisk läsniog är, kan man finna deraf, att i ifrågavarande nya tyska riksland enligt sista tidningskatalogen utgifvas blott 19 tidningar — uteslutande religiösa — som tillsammans ej ha ens fullt 29,000 exemplars upplaga. Medeltalet är fyra å sex hundra exemplar; den mest spriddas upplaga är 4,000. TI det i storlek och invånarantal nästan likstående grannlandet Baden utgifvas 79 tidningar med tillsammans 152,900 exemplars upplaga. Engelska underhuset har seom bekant nedsatt en komit6, som skall uzdersöka orgakerna till kolprisernas stigande. Det fianes dock många, skrifver Standard, som icke vänta sig något resultat af undersökningen. Visserligen ha kolpriserna under loppet af några få månader stigit 30, 50, ja i några fall till och med 125 proc., men orsakerna deftill äro säkerligen lika väl kända som sjelfva faktum. De kunna lika litet sökas i kolgrufvornas plötsliga uttömning som i den stigande konsumtionen. Den senare utgjorde 1857 65!2 million tunnor, men 1871 117!2 mill. t:r. Exporten af kol uppgick 1871 till 1234 mill. t:r och 1872 till 13!4 mill. t:r. Men hvarken konsumtionen eller utförseln kan förklara denna ofantliga prisstegring. Verkliga oreaken ligger i arbetarnes fordringar på bögro lön och kortare arbetstid. Efter hand som jernindustrien uppblomstrade och mera kol åtgick, tilltvuogo grufarbetarne gig högre aflöning, och då nu denna är så stor, att de endart behöfva arbeta 3 dagar i veckan för att lefva angenämt, eå pläga arbetarne vanligen hvila sig den öfriga delen af veckan. Under loppet af det senaste halfåret har i de engelska kolgrufvorna ej arbetats mera än högst 4 dagar i veckan, och 4 dagars arbetslön gifver arbetaren en årlig inkomst, som är större än en svensk majors; den öfriga delen af veckan tillbripga de med tt dansa, sjunga, boxas o. 8 v. Arbetsgifvarne ha arit mycket emot denna indelning af arbetstiden, hvaraf ett spändt förhållande uppstått mellan dem och arbetarne. BSjelfra arbotslönens förhöjning med 20 å 25 proc, har emellertid icke kunnat höja koipriserna 50 å 100 proc,, utan hufvyudorsaken ligger