Utrikes-Nyheter.
Tidningarne från Madrid af denu 7 dennes
skildra förhållandet mellan regeringen och
riksförsamlingens majoritet såsom fortfa-
rande spändt och fiendtligt. Det progres-
sistiska partiet vidhåller sin mening om
olämpligheten af cortes upplösning, uader
det att republikanerna ropa på gatorna:
SNed med do radikale! Upprepade försök
ha gjorts för att mäkla fred mellan partierna,
men förgäfves.
Angående det carlistiska upproret med-
dela franska tidningar, att Don Alphonso
hållit revy med trupperna vid Vidra. Ge-
neral Torres uppträder som högste befälhaf-
vare i provinsen Toledo, och den legitimi-
stiska tidningen Union berättar att carli-
sterna blockera Pampelona och Bilbao samt
att en afdelning af regeringens trupper i
San Roche vid Gibraltar förklerat sig för
Don Carlos. I allmänhet tyckas carlisterna
vinna stora sympatier hos befolkningen,
isynnerhet genom presternas inflytande.
Det är alldeles icke omöjligt att vi snart
få höra talas om en carlistisk restauration,
på så sätt att en eller annan djerf general
lyckats i sina försök att samla omkring
Don Carlos en armå, som kan sätta honom
i tillfälle att upprätta den konstitutionella
monarkien; och att man i Madrid redan
börjat hysa allvarsamma farhågor i detta
hänseende, synes deraf, att spanska rege-
ringen, efter hvad ett telegram berättar,
beslutat erbjuda marskalk Serrano diktatu-
ren, just i anledning af carlisternas fram.
gång.
Huru ringa den elsassiska befolkningens
behof af politisk och nationalekonomisk läs-
niog är, kan man finna deraf, att i ifråga-
varande nya tyska riksland enligt sista tid-
ningskatalogen utgifvas blott 19 tidningar
— uteslutande religiösa — som tillsammans
ej ha ens fullt 29,000 exemplars upplaga.
Medeltalet är fyra å sex hundra exemplar;
den mest spriddas upplaga är 4,000. TI det
i storlek och invånarantal nästan likstående
grannlandet Baden utgifvas 79 tidningar
med tillsammans 152,900 exemplars upplaga.
Engelska underhuset har seom bekant ned-
satt en komit6, som skall uzdersöka orga-
kerna till kolprisernas stigande. Det fia-
nes dock många, skrifver Standard, som icke
vänta sig något resultat af undersökningen.
Visserligen ha kolpriserna under loppet af
några få månader stigit 30, 50, ja i några
fall till och med 125 proc., men orsakerna
deftill äro säkerligen lika väl kända som
sjelfva faktum. De kunna lika litet sökas
i kolgrufvornas plötsliga uttömning som i
den stigande konsumtionen. Den senare ut-
gjorde 1857 65!2 million tunnor, men 1871
117!2 mill. t:r. Exporten af kol uppgick
1871 till 1234 mill. t:r och 1872 till 13!4
mill. t:r. Men hvarken konsumtionen eller
utförseln kan förklara denna ofantliga pris-
stegring. Verkliga oreaken ligger i arbe-
tarnes fordringar på bögro lön och kortare
arbetstid. Efter hand som jernindustrien
uppblomstrade och mera kol åtgick, till-
tvuogo grufarbetarne gig högre aflöning, och
då nu denna är så stor, att de endart be-
höfva arbeta 3 dagar i veckan för att lefva
angenämt, eå pläga arbetarne vanligen hvila
sig den öfriga delen af veckan. Under lop-
pet af det senaste halfåret har i de engel-
ska kolgrufvorna ej arbetats mera än högst
4 dagar i veckan, och 4 dagars arbetslön
gifver arbetaren en årlig inkomst, som är
större än en svensk majors; den öfriga de-
len af veckan tillbripga de med tt dansa,
sjunga, boxas o. 8 v. Arbetsgifvarne ha
arit mycket emot denna indelning af ar-
betstiden, hvaraf ett spändt förhållande upp-
stått mellan dem och arbetarne. BSjelfra
arbotslönens förhöjning med 20 å 25 proc,
har emellertid icke kunnat höja koipriserna
50 å 100 proc,, utan hufvyudorsaken ligger