Do fraktioner inom franska mnätionalför-
samlingen, som benämnas den yttersta hö-
gern och den yttersta venstern, eller möd
avädra ord legitimistetna Och de radikala, ha,
som man väl kan förstå, ingalunda med.blida
ögon åsett den endrägt, som ni råder mel-
lan regeringen och trettiomannautskottet. De
fördrade under debatten den 28 februari,
att regeringen måtte förklara, huruvida me-
ningen med utskottets förslag är att defini-
tivt grundlägga republiken eller icke. Rent
spel och klarare ljus i saken äskades från
båda sidorna af mnationalförsamlingen, och
regeringen lofvade också att afgifva för-
klaringar. -
Detta löfte uppfylldes i nationalförsam-
lingens möte den 1 dennes, men på ett sätt,
som lemnade mycket öfrigt att önska. Jus
stitieministern Dufaure uppträdde då å rege-
ringens vägnar och höll ett tal, fullt af tve-
tydigheter, egnade att tolkas hurt iian be-
hagade. Han påminde att Thiers, då öf-
verenskommelsen i Bordeaux uppgjordes,
kKaåde -ytträt: Monarkister, republikaner,
hvilketdera I ären, I skolen ej varda svikne;
Vårt uppdrag är endast att återställa ord-
ningen, att omorganisera ländet. Men ären
I vise, då är det republiken, som skell draga
nytta af er visdom, Detta program fort:
far, sade han, att vara regeiingons. Ta-
let syntes hufvudsakligen gå ut derpå,
att frågan om regeringsformen ej kan lösas
af den nuvarånde nationalförsamlingen, utan
af den nästföljande, och för att dentia skall
kunna rätt uppfylla sin pligt, är det nöd-
vändigt, att vallagen förändras.
Däfaure blutäde sitt akförande under händ-
klappningar från rmidten och tystnad från
flyglarnd. Efter tystnaden följde ett allmänt
oväsen, hvatunder högern och yttersta ven-
stern täflade öm ätt uttrycka sin missäkt-
Ding för döt i deräs tycke tvstydiga före-
draget. När oväsetidet lagt sig, uppträdde
Fresneau (af högern) med häftiga ankla-
gelser mot Dufaure. Efter honom uppträdde
republikånen Ricärd och förordåde betän-
kandet i ett lugnande föredrag, som endast
afbröta af högern, när hän yttrade något
ord af tacksamhet mot Thiers. Till sist be-
slöt församlingen med 499 röster mot 200
att afsluta dön allmänna diskussionen och
öfvergå till behandlingen af betänkandets
enskilda punkter.
AT ett telegram finner man att Thiers
sedormera uppträdt och förtydligat sin ju-
stitioministers tal. Lade Dufaure starkaste
tonvigten på öfvorenskommelsen i Bordeaux,
så här deremot Thiers återupprepat den re-
publikanska trosbekännelse han framlade i
sitt budskap förlidne növember. Inledningen
till utskottets betänkande gillades derefter
med stör röstöfvervigt — 475 mot 199.
Enligt ett telegrafiskt meddelande, som vi
i går mMottogo, här nationålförsamlingen nu
äfven entägit förstå artikeln i utskottets
försläög fed 389 röster mot 232.
På marskalk Möltkes ånmödan skall, 6n-