taga nu i de festa fall — såsom riktigt är —
sina underofficerare ur regementets numerär. Me-
delåldern för antagandet till numerant kan sägas
vara 21 år och värfningstiden är vanligen 6 år.
Det hör till undantagen att någon befordras till
underofficer förrän han tjenat som nummerkarl
här uppgifna tid. Under dessa 6 år är vakt-
tjenstgöringen den mest maktpåliggande. Den
återkommer hvart fjerde dygn, synnerligast under
vintermånaderna, då en del manskap är permit-
teradt och några så kallade friturer derföre
sällan förekomma. Emellan vakterna är nume-
renten sysselsatt med exercis, gymnastik och
andra kommenderingar samt med läsningen för
examina, om han söker befordran. Vid 27 år
kan man således antsega att han står färdig att
blifva underofficer. Det kan tyckas att han nu
bör vara i fulla måttet af helsa och kraft, men
detta är ej alltid händelsen; ty de genomgångna
strapatserna kunna redan vid den åldern hafva
satt krafterna i aftagande. Särskildt må isådant
hänseende nämnas vakttjenstgöringen, hvilken är
mera strapatserande än den, kan föreställa sig,
scm deri ej praktisefat.
Väl blifven underofficer, ekall han skaffa sig
uniform; men då han ej kunuvat göra några be-
sparingar på sin lilla uflöning som numerant,
så blir det nu fråga om att anlita krediten. Detta
gker förmedelst en öfverenskommelse att till
skräddaren betala 10 rdr i månaden samt dese-
utom en viss samma den tid på året, då det eå
kallade beklädnadsförskottet utfaller (vanligen
uti januari månad). Det är vaturligt attiven vid
begagnande at krediten får betala mer än om
man kan beställa kontant, och derföre står uni-
formen nnderofficeren. vanligen till 400 rår från
skräddaren.
Men det skall äfven vara hufvudboned, epå
letter, linnepersedlar öch något sävgtkläder samt
möbler till ett rum, hvilket senare han kan er-
hålla vid kagernen. I annet fall bekommer han
100 rdr årligen i inqvartering. Lägger mån nu
till det redan uppräknade åtskilliga andra nöd-
vändighetsartiklar, som ej så noga kunna speci-
ficeras och hvilket allt måste köpas kontant, så
åtgå härtill minst 270 rår, hvilka han måste för-
skaffa sig hos en procentsre, mot utfärdende äf
revers på 300 rdr och mot räöta af ytterligare
30 procent årligen, såvida ej någon annan är
nog barmhertig att räntefritt försträcka honom det
behöfliga.
Lägsta underofficerslön är 389 rår årligen (efter
afdrag: af 10 rdr 92 öre till armåns, pensions-
kassa). Dertill komma 150 rdr per år i s k.
beklädnadsmedel samt 60 rdrsörvispenuingar, om
underofficern bor inom faserneb; kan åtnjuter
då naturligtvis inga ingvarteringsmedel.
Då man med skäl kan antäga att beklädnads-
medlen äro erforderliga till uniformens underhål-
lande och att bervismedlen åtgå till ljus, ved och
kontribution,, så har underofficern ilägeta graden
endast 389 rdr årligen qvar att lefva af samt för
att betala sin skuld. Efter 6 å 7 års förlopp
kan han komma i högre lönegrad och erhåller då,
efter afdrag till pensionskässan, en förböjning af
98 rdr. Med dessa inkomster kan bax 1.0jligen
få Atovja sig så länge han tjenar,
För att nu undvika lagsökning och utrltning
är underofficern bringad att voga uppfylla sina
ingångna förbindelser till skräddaren och synuer-
ligast til procentaren, i fall han varit tvungen
att anlita denne. Men att till honom kunna göra
någon afbetalning på lånekepitalet är under dessa
förhållanden alldeles omöjligt, utan blir det van-
ligtvis endast räntän, hvilken på här ofvan an-
förda summa, om lånet beklagligen är taget hos
procentare, belöper sig till allraminst 75 rdr,
och till skräddaren omkring 100 rår om året.
På detta sätt har underofficern, med beräkning
efter lägsta lönegraden, 214 rdr per år till sit
uppehälle, hvilket gör 60 öre om dagen, under
det en vanlig arbetskarl förtjenar 3 rdr och der-
utöfver. En poliskonstapel har för närvarande
2 rdr 25 öre per dag. (Lönerna vid polizen
komma nu ytterligare stt ökas.) Denne tan lik-
väl gå på en vanlig krog, hvaremot underofficern
är nödsakad på på en ss. k. tällare, der det är
flere procent dyrare, för att intaga sina måltider.
Reflexionerna göra sig sjelfva,
Blir underofficern möjligtvis, efter 14—16 års
tjenstetid såsom sådan, fanjunkare med lön på
stat och i sammanhang dermed ifven får öfver-
taga kompaniexpeditiopen, eå har hen 800 rdr
(men utan expedition endast 590 rdr) samt af
kompanichefen en 8. k. rustkammardusör ut 180
rdr? (Vid hästgardet erhåller expeditionsbafvaren
en enahandå dusör af ända till och med 900 rdr
om året.j
Der underofficer, som erhåller en sådan för-
höjning i sina inkomster, kän möjligtvis genom
ett yrterst sparsamt lefnadskätt, och så vida han
icke har alltför stor familj, göra hågon afbetal-
ning på och slutligen om några år kom na ifrån
skulder. Härvid bör dock anmärkas, att vid lif-
gardet till häst och Svea ertilleriregemente Kro
vilkoren i allmänhet rågot bättre, dock ej till-
fredsställande. Men kan häraf finna att under-
officers lefnadsvilkor äro sllt annat än afonds-
värda.
Dessutom äro underofficerns förhållanden i alls
miäahet, och vid de inom hufvudstaden förlagda
regementen isynnerhet, ganska ömtåliga. Han
är en mellanlänk i den långa militära kedjan ; han
måste så godt -han förmår, dels för atv försöka
upprätthålla det regementes anseende han tillhör
och dels -tör att undvika anmärkning af förmän
och kamrater, söka sådana personers hmginge
inom sambhällslifvet, gom lämpa sig för hans egen
ställning. Underofficern måste vidare och enligt
gällande författningar, samt för ätt undvika obe-
hag af sina förmän, äfvensom för att föregå sina
underlydande med godt exempel, alltid vara ren
och snygg. Med ett ord: ban måste alltid vara
ytterst uppmärksam på sin klädsel med flera för-
hållanden. Det är likväl med tuvarande löne-
förmåner ganska kinkigt för honom att upprätt-
hålla det anseende, han inom samhället tror sig
med rätt kunna åtnjuta såsom varande under-
officer i svenska armön och i ett fritt samhälle,
sådant som värt lyckliga Sverige nu är. Följ-
derna blifva ofta, att underofficern måste
trassla sig fram genom lånetränssktioner under
hela sin tjenstetid, och få äro de som lyckas
blifva skuldfria.
Vidare förtjenar här anmärkas att befordran
till fanjunkare sällän kommer i fråga förrän ef-
ter 6 års tjenstgöring säsork Humetant och 15 år
sågom underofficer, således vid 42 års ålder.
Han är då naturligtvis den ybgste eller ibland
de yngre fanjunkarne, och i så fall fordra veder-
börande chefer att dessa yngre (såsom sådan kan
han få gå i flera år) skola deltaga i exercis,
fälttjenstöfningar, med flera tillfällen då kom-
pani eller sqvadron skall ut från kasern. Men
den dagliga tjenstgöringeti från tidigt på morgo-
nen till sent på afion, helgedag såväl som söckne-
dag, och den numera betydligt förändrade exer-
cisen, då manövrering, såväl i sluten som syn-
nerligast i spridd ordning; skall utföras med
SÅ