taga nu i de festa fall — såsom riktigt är — sina underofficerare ur regementets numerär. Medelåldern för antagandet till numerant kan sägas vara 21 år och värfningstiden är vanligen 6 år. Det hör till undantagen att någon befordras till underofficer förrän han tjenat som nummerkarl här uppgifna tid. Under dessa 6 år är vakttjenstgöringen den mest maktpåliggande. Den återkommer hvart fjerde dygn, synnerligast under vintermånaderna, då en del manskap är permitteradt och några så kallade friturer derföre sällan förekomma. Emellan vakterna är numerenten sysselsatt med exercis, gymnastik och andra kommenderingar samt med läsningen för examina, om han söker befordran. Vid 27 år kan man således antsega att han står färdig att blifva underofficer. Det kan tyckas att han nu bör vara i fulla måttet af helsa och kraft, men detta är ej alltid händelsen; ty de genomgångna strapatserna kunna redan vid den åldern hafva satt krafterna i aftagande. Särskildt må isådant hänseende nämnas vakttjenstgöringen, hvilken är mera strapatserande än den, kan föreställa sig, scm deri ej praktisefat. Väl blifven underofficer, ekall han skaffa sig uniform; men då han ej kunuvat göra några besparingar på sin lilla uflöning som numerant, så blir det nu fråga om att anlita krediten. Detta gker förmedelst en öfverenskommelse att till skräddaren betala 10 rdr i månaden samt deseutom en viss samma den tid på året, då det eå kallade beklädnadsförskottet utfaller (vanligen uti januari månad). Det är vaturligt attiven vid begagnande at krediten får betala mer än om man kan beställa kontant, och derföre står uniformen nnderofficeren. vanligen till 400 rår från skräddaren. Men det skall äfven vara hufvudboned, epå letter, linnepersedlar öch något sävgtkläder samt möbler till ett rum, hvilket senare han kan erhålla vid kagernen. I annet fall bekommer han 100 rdr årligen i inqvartering. Lägger mån nu till det redan uppräknade åtskilliga andra nödvändighetsartiklar, som ej så noga kunna specificeras och hvilket allt måste köpas kontant, så åtgå härtill minst 270 rår, hvilka han måste förskaffa sig hos en procentsre, mot utfärdende äf revers på 300 rdr och mot räöta af ytterligare 30 procent årligen, såvida ej någon annan är nog barmhertig att räntefritt försträcka honom det behöfliga. Lägsta underofficerslön är 389 rår årligen (efter afdrag: af 10 rdr 92 öre till armåns, pensionskassa). Dertill komma 150 rdr per år i s k. beklädnadsmedel samt 60 rdrsörvispenuingar, om underofficern bor inom faserneb; kan åtnjuter då naturligtvis inga ingvarteringsmedel. Då man med skäl kan antäga att beklädnadsmedlen äro erforderliga till uniformens underhållande och att bervismedlen åtgå till ljus, ved och kontribution,, så har underofficern ilägeta graden endast 389 rdr årligen qvar att lefva af samt för att betala sin skuld. Efter 6 å 7 års förlopp kan han komma i högre lönegrad och erhåller då, efter afdrag till pensionskässan, en förböjning af 98 rdr. Med dessa inkomster kan bax 1.0jligen få Atovja sig så länge han tjenar, För att nu undvika lagsökning och utrltning är underofficern bringad att voga uppfylla sina ingångna förbindelser till skräddaren och synuerligast til procentaren, i fall han varit tvungen att anlita denne. Men att till honom kunna göra någon afbetalning på lånekepitalet är under dessa förhållanden alldeles omöjligt, utan blir det vanligtvis endast räntän, hvilken på här ofvan anförda summa, om lånet beklagligen är taget hos procentare, belöper sig till allraminst 75 rdr, och till skräddaren omkring 100 rår om året. På detta sätt har underofficern, med beräkning efter lägsta lönegraden, 214 rdr per år till sit uppehälle, hvilket gör 60 öre om dagen, under det en vanlig arbetskarl förtjenar 3 rdr och derutöfver. En poliskonstapel har för närvarande 2 rdr 25 öre per dag. (Lönerna vid polizen komma nu ytterligare stt ökas.) Denne tan likväl gå på en vanlig krog, hvaremot underofficern är nödsakad på på en ss. k. tällare, der det är flere procent dyrare, för att intaga sina måltider. Reflexionerna göra sig sjelfva, Blir underofficern möjligtvis, efter 14—16 års tjenstetid såsom sådan, fanjunkare med lön på stat och i sammanhang dermed ifven får öfvertaga kompaniexpeditiopen, eå har hen 800 rdr (men utan expedition endast 590 rdr) samt af kompanichefen en 8. k. rustkammardusör ut 180 rdr? (Vid hästgardet erhåller expeditionsbafvaren en enahandå dusör af ända till och med 900 rdr om året.j Der underofficer, som erhåller en sådan förhöjning i sina inkomster, kän möjligtvis genom ett yrterst sparsamt lefnadskätt, och så vida han icke har alltför stor familj, göra hågon afbetalning på och slutligen om några år kom na ifrån skulder. Härvid bör dock anmärkas, att vid lifgardet till häst och Svea ertilleriregemente Kro vilkoren i allmänhet rågot bättre, dock ej tillfredsställande. Men kan häraf finna att underofficers lefnadsvilkor äro sllt annat än afondsvärda. Dessutom äro underofficerns förhållanden i alls miäahet, och vid de inom hufvudstaden förlagda regementen isynnerhet, ganska ömtåliga. Han är en mellanlänk i den långa militära kedjan ; han måste så godt -han förmår, dels för atv försöka upprätthålla det regementes anseende han tillhör och dels -tör att undvika anmärkning af förmän och kamrater, söka sådana personers hmginge inom sambhällslifvet, gom lämpa sig för hans egen ställning. Underofficern måste vidare och enligt gällande författningar, samt för ätt undvika obehag af sina förmän, äfvensom för att föregå sina underlydande med godt exempel, alltid vara ren och snygg. Med ett ord: ban måste alltid vara ytterst uppmärksam på sin klädsel med flera förhållanden. Det är likväl med tuvarande löneförmåner ganska kinkigt för honom att upprätthålla det anseende, han inom samhället tror sig med rätt kunna åtnjuta såsom varande underofficer i svenska armön och i ett fritt samhälle, sådant som värt lyckliga Sverige nu är. Följderna blifva ofta, att underofficern måste trassla sig fram genom lånetränssktioner under hela sin tjenstetid, och få äro de som lyckas blifva skuldfria. Vidare förtjenar här anmärkas att befordran till fanjunkare sällän kommer i fråga förrän efter 6 års tjenstgöring säsork Humetant och 15 år sågom underofficer, således vid 42 års ålder. Han är då naturligtvis den ybgste eller ibland de yngre fanjunkarne, och i så fall fordra vederbörande chefer att dessa yngre (såsom sådan kan han få gå i flera år) skola deltaga i exercis, fälttjenstöfningar, med flera tillfällen då kompani eller sqvadron skall ut från kasern. Men den dagliga tjenstgöringeti från tidigt på morgonen till sent på afion, helgedag såväl som söcknedag, och den numera betydligt förändrade exercisen, då manövrering, såväl i sluten som synnerligast i spridd ordning; skall utföras med SÅ