väl kan förstå, utgår hela hans anförande på att framhålla betänkeandets brister; enligt hans mening är det endast genom allmän folkomröstniog en definitiv regeringsform kan beslutas; det tillkommer nationen att afgöra, om Frankrike skall vara republik, konungarike eller kejsardömet. Härofter afslutades sammanträdet. x Pi x Franska tidningen le Soir meddelar följande notiser angående de personer, som efter den senaste ministerkrisen blifvit valda till ledamöter af Spaniens nya regering: Senor Tutan, finansminister, är en f. d. kramhandlare från Barcelona, som flera gånger varit riksdagsman för sin stad. Oaktadt sin oangenliga härkomst, är hr Tutan en ganska upplyst man oah särdeles hemmastadd i finansiela frågor. Hans politiska och ekonomiska tänkesätt äro ganska radikala, kanske alltför mycket radikala, och Ka en väl stark anstrykning af socialism, Senor Acosta, krigsministern, är en infanteri-officer, som marskalk Prim befordrade till general såsom belöning för hans medverkan till 1868. års revolution. Acosta hear en mycket energisk karakter och rykte för att vara en tspper krigare, Han hyste sn särdeles fiendtlig stämning mot general Cordova, hvars förvaltning han fördömde såsom olycksbringande; och han hade tagit pårti för de afskedade artilleriofficerarne. Senor: Chao, minister för de offentliga arbetena, är en framståsnde publicist, som ander en längre tid redigerat republikanska sidningar. Man lofordar mycket en af honom vutarbetad -spensk historia, Chao tills hör det moderat-republikanska partiet. Han blef telegrafdirektör under den tid, då 1868 års provisoriska regering herrskade, och sedan nämda år har han äfven varit ledamot äf riksförsamlingen. Senor Sorni, kolonialministern, är en ifrig republikan, men har alltid i de tal, han som riksdagsman hållit, visat sig vara en ordningens vän. Man tror; att han kommer ett följa en konservativ politik i afseende å besittningarne: på andra sidan hafvet, hvilkas förvaltning nu blifvit åt honom anförtrodd. . Senor Oreyron, sjöministern, blef nyligen pefordrad till contre-amiral och är en byråkrat. Han här tillbragt den verksamma delen af pitt lif inom sjöförsvarsdepartementets byråer, och han är nu utnämd till detta departements -ehef.. Hans politiska åsigter, hvilka dock — såsom det anstår en öfficer — icke äro synnerligen utpräglade, anses för att vara temligen liberala. Det har talats om, att det kotstitutionela partiet i Spanien skulle umgås med planer att förnya den hohöpzollernska; kandidaturen; men det ser snarare ut som-om detta endast vore en politisk manöver, ty samtidigt meddelar Sagastas organ, Iberia, från Ligsabon den underrättelsen, att Lidvigs tron är vablilande och att man börjat kasta sina olickar på prinsessan Antonie, konungens sygter, för hvilken 1861 års lag öppnar tronföljden, och som är förmäld med arfprins Leopold af Hohenzollern Sigmaringen. Här ser man en plan att förverkliga den iberiska idn; Antonie drottning af Portugal och hennes gemål Leopold konung af Spanien: på detta sätt skulle unionen mellan dö båda Konungarikena upprättas. Dessa planer anses emellertid vara Tefit utopiska, och en alfonsistisk tidning kallar derförepå skämt partiet för SKonung Ks monarkister; xo Xx x 1 en artikel rörande de öfverdrifvet-höga kolprisen förutspar tidningen Wigan Observer den britiska industrien en. ganska sorglig framtid. Englands fabriksdistrikter, säger pladet, ha icke blifvit så stora och rika derför att de engelska arbetarne äro skickligare: än andra nationers arbetare, utan emedan man i England haft god tillgång på kol. Hvad som skall blifva af jernhandteringen äfvensom en stor del af den öfriga industrien, när (på sen? plats-sådan som Wigan betalas för en ton kol 20 sh. och annorstädes 50sh., det är icke svårt att inge. Tidningen tror icke, att arbetsinställningarne och den ökade efterfrågan uppdrifvit kolprisen till en sådan grad. Det måste vara en öfverenskommelse åvägabragt mellan kolgrufve-egarnes-och: då de begära 10 sh. mera än. förr pr ton-af kolhandlarne, låta desse i sin tur allmänheten betala ,20.sh...mera än; förut. Kolgrufvearbetarne i Wigan och sydvestra Lancashire fordra en förhöjning i arbetslönen af l5.procont, och i Northumberland ha sådana arbetare -redan erhållit 18 samt i WrexHidm och Ruabon:20: procents: förhöjning, a