Eno Gammal Vendist har tillsändt oss en skrifvelse med anledning af en den 7 denneg införd korrespondens från Kristianstad. Vi meddela hufvudinnehållet af CGammal Vendists4 bref: Jag kan ej annat än ge brefskrifvaren rätt i sitt omdöme om niävatande chefen att han är en särdeles human man, som fordrar både humanitet och god kondnit af sina underlydande. Men deremot har brefskrifvaren orätt, då han påstår att nuvarande chefen mottog ett regemente, der hvarjehanda oregelbundenheter inrotat Se Jag vågar tvärtom påstå att regementet under föregående chefer varit i ständigt framåtgående och att öfverste von Arbin mottog ett regemente som, såväl i fråga om den militära andan som den militära dugligheten, stod ganska högt. Der finnes visserligen en och annan officer, som utan men för regementet kunde packa in och resa till en annan marknad, men det är troligen ej brefskrifvarens mening att vilja göra regementet ansvarigt för hvad en eller annan individ inom detsamma felar, och öfverste von Arbin lär lika litet som hans föregångare kunna göra någon förbättring i detta hänseende, så länge den oduglige såväl som den duglige har — kunglig fullmakt. Men, säger brefskrifvaren, att manskapet och underbefälet äro honom i hög grad tillgifna, det har jag erfarit, och i detta hänseende är åtminstone hans ställning högst olik föregåendes. Det förra, eller att manskap och underbefäl äro honom i hög grad tillgifna, är en sanning, men det senare, att i detta hänseende hans s ällnizg är högst olik föregåendes, är ej med sanningen öfverensstämmande. Hvad de två nästföregående cheferna angår, så bade de redan som batterichefer tillvunnit sig underbefils och man8saps tillgifvenhet, och denna tillgifvenhet fanns qvar i lika hög grad för dem såsom regementschefer. Om öfverste Skytte, som en längre tid var från regementet, möjligen af en yngre generation vid detsamma ej, under den korta tid han var chef, blef så högt uppskattad som af dem som förut stått under hans befäl, så Kr detta dock ej något bevis att, i allmänhet, tillgifveahet saknades. Hvad öfverste Skyttes företrädare, generalmajor grefve Wachtmeister angår, så vågar jag, i motsats tlll brefskrifvaren, påstå, att troligen ingen vid regementet egt underbefäls och manskaps tillgifvenhet i så hög grad som han, och detta med rätta, ty ingen har i högre grad än han verkat godt för underbefäl och manskap. Han började denna sin verksamhet, som nämdt är, redan som batterichef, och han upphörde dermed intet ögonblick så länge han stod qvar vid regementet. För att gå ännu ett steg tillbaka, så får ie nämna att intet skäl fanns hvarför ej grefve Wachtmeisters företrädare, generalmajor D. W. Silfverstolpe, skulle egt underbefäls och manskaps tillgifvenhet. Minnet af generalmajor Silfverstolpe i detta samhälle är, att han var en ytterst samvetsgrann och rättrådig man, så inom som utom regementet. Vår korrespondent, till hvilken red. sändt Gammal Vendistst anmärkningar, har på dem svarat: Ofvanstående uppsats innehåller så många medgifvanden till det jag i det deri åsyftade brefvet till D. N. meddelat, att jag verkligen är tveksam, buruvida motsägelser från min sida äro behötliga i fråga om de små afvikelser, som insändaren förmenar att jag gjort från det han anser vara rätta förhållandet. Insändaren ger mig rätt i allt hvad jag yttrat om den nuvarande chefen och motsäger icke med ett ord hvad jag meddelst om de militära uppträdena inom societeten. Ja, han tackar mig i mångas namn för hvad jag anmärkt om arbetsordningen inom hofrätten. Hvad göres mig väl vidare behof? Att en gammal Vendist kastar en tacksam blick på gamla förhållanden inom regementet, ir ej att undra öfver. Den gamla tiden är nonom kär, den gamla carolinska tiden, detta är ja icke annat än hvad hvar och en kunde vänta af honom, och aldra minst hade jag påräknat, att han skulle fästa sig vid dess oregerbundenheter. Snarare befarar jag att alla andra, icke gamla Vendister, stöta sig på att jag om de riksbekanta amla förhållandena inom Vendes artilleri nyttjat let lindriga uttrycket: oregelbundenheter. Skulle insändaren verkligen vilja veta beaked om hvad underofficerare och manskap tänka om gin nuvarande chef, jemförd med de föregående, så kan han vända sig till dem, och särskilt till oOrdonnanserna; så har jag gjort. SNS TN INSE