. n it t o Dn h . s j Utrikes-Nyheter. Hurudan skall don nya spanska republiken framtid blifva? Se der en fråga, som fö närvarande mycket ofta framställes och sär skildt i utlandets stora politiska tidninga lifligt diskuteras. För att i någon mån kunnt belysa denna fråga, skrifvesi Köln. Zeitung torde det vara af vigt att i främsta rum met erinra om innehållet af det beslut, son cortes fattade den 11 dennes. Detta lydd ålunda: CNationalförsamlingen öfvertage: hela statsmakten, förklarar republiken fö landets regeringsform och öfverlemnar orga niserandet af denna regeringsform åt de konstituerande cortes.4 Beslutet antogs, som bekant, med 258 röster mot 32, och visade sig således den republikanska majoriteter vara särdeles betydlig; men ett får man Jkväl här ej glömma, nemligen att omkring 300 medlemmar af senaten och kongressen voro frånvarande — ett i Spanien ingalunda ovanligt förhållande. Emellertid frågas nu: huru skall den republikanska statsformen organiseras? Skola de konstituerande cortes förklara sig för den unitariska eller för den federativa republiken? Den förra har hittills, så vidt man vet, haft endast två eller tre förkämpar inom kongressen; det gamla republikanska partiet hyllade nästan enhälligt den federativa författningen. Men nu tillkomma de många nya republikanarne, af hvilkas förutvarande sympatier för monarkismen man väl har anledning sluta till att hos dem fiones en viss förkärlek för centralisation i allmänhet. Huru flertalet af dessa kommer att uppträda mot federativrepublikanarne, derom är det rådligast att ännu icke yttra sig. Hvad man emellertid kan säga, det är att en del af dem hyser den aldra största fruktan för landets sönderdelende i en mängd småstater. Spanska ministern i Paris, herr Olozaga, som gått in på att qvarstanna på sin post såsom representant för den nya republiken, skrifver bland annat till utrikesministern Castelar: Sedan konungen frivilligt lemnat landet, kan jag ej hysa någon betänklighet vid att tjena en enig republik, som skyddar alla samhällsintressen; men om en federativ-republik en dag skulle förstöra Spaniens enhet, för hvars vinnande mitt fosterland behöfde sju århundradea, kommer jag icke blott icke att tjena densamma, utan jag skall från första stunden förklara mig för dess oförsonligo fiende.4 Så yttrar sig denne framstående man rörande den stora fråga, som skell på spanska republikens öde utöfva en afgörande ioflytelse; och hans tänkesätt delas af mången. andra sidan äro federalisterna mäktiga; ock till dem räknar man bland regeringens ledamöter herrar Emilio Castelar samt Pi y Margall. Den förres åsigter i frågan äro väl bekanta; flera nyligen hitkomra utländska tidningar meddela ett tdrag ur ex af honom författad artikel, som stod att läsa i Nacion år 1868, och der det heter: Vår historia är en federationshistoria. Hvart och ett af våra gamla konungariken har sin egen prägel, sitt eget folklypne, sina egna traditioner. . Hvart och ett af dem har sin särskilda historia. De stolta bergsboarne i Asturien ha börjat återeröfringen af jorden och lagt grunden till vårt gemensamma fosterland; Leon har gifvit upphof till vår förträffliga kommunalförfattning; Biscaya har varit en fri republik och fortfarit att vara starkt och enigt som dess berg; Galicien har fördrifvit normanderna och kraftigt bidragit till återeröfringen af Portugal; Castilien har i medeltiden planterat korset på Alhambras höga torn; andalusiske sjöfarande ha under Christopher Columbus ledning upptäckt nya verlden ; catalonierne ha gifvit södra Spaniens handel en utsträckring, liknande genuesarnes och venetianefnes. Ingen af våra provinser har någonsin sökt eller behöft främlingars biståndX. Från Madrid berättas, att ledarne för det monarkiskt sinnande partiet, hrr Sagasta, Topete, Santa Cruz, Ulloa, Rios Rosas m. n., den 18 dennes haft en sammankomst, hvarvid det beslöts att icke bskämpa den provisoriska regeringen af den 12 februari, men att påyrka den nuvarande riksförsämlingens snara upplösning och utskrifning af ällmänna val till en konstituerande församling. De konservativa tidningarne påstå, att den regering, som för närvarande sitter vid styret, ir olaglig, emedan hon fått sin fullmakt af Pn .representantförsamling, som icke kan på gen hand göra några ändringar i grundla5arne. Om Topete och Sagasta, som under de senare åren spelat framstående roller, heter let, att de ämna följa Zorillås exempel och bosätta sig utomlands, för att ej utsätta sig för obehag från republikanernas sida. Spanska ministörens program är att låta mom fjorton dagar företaga nya val till stadsfullmäktige och landsting. Sedan dessa val gifvit vid handen att sinnesstämningen . landet är öfvervägande republikansk skola le nuvarande kamrarne upplösas inom fjörton dagar och nya val genast derefter änställas. Utrikesministern har utfärdat er. uppmaning till alla frisinnade män i Storbritannien stt moraliskt understödja den nya republiken, x x x Den nya lagen mot fylleri har börjat illämpas i Paris me den påföljden att un