MAIVARBE, UA NVYDVAV VIA SIMVAR VVD ÖVANVA att ha meddelat honom den senaste stora tilldragelsen i Spanien, förklarat sin mission slutad. Herr Thiers beklagade vid detta tillfälle djupt kung Amadeos tronafsägelse, sägande att han användt allt sitt inflytande vid hofven i Rom och Madrid för att förekomma densamma. Inom franska nationalförsamlingen väckte, som man väl kan tänka sig, nyheten från Spanien den största sensation; Ett stort antal orleanister trängde sig omkring hr Thiers, när han visade sig i församlingens lokal, och alla sökte förmå honom att göra någonting för att bjelpa hertigen af Montpensier. Åtskilliga af dem ämnade samma afton uppvakta presidenten för att vidare tala med honom om denna sak. De låta påskina, att det är hohenzollernska partiet som öfvertalat kung Amadeo att abdikera. Efter hvad Daily News Pariskorrespondent uppgifver, lärer emellertid hr Thiers, ehuru han icke gillar det af Amadeo tagna steget, ingenting högre önska än den spanska republikens framgång. Denna uppgift vinner bekräftelse derigenom att hr Thiers organ inom pressen, Bien Public, den 13 dennes uttalar sin förhoppning, att republiken i Spanien måtte bli varaktig och välsignelsebringande, samt tillråder landet att sjelft inom sig afgöra sina angelägenheter, aktande sig för kosmopolitism och all slags inblandning från utländska makters sida. I den krig, som föranledde konung Amadecs tronafsägelse, har äfven general Topete spelat en betydande roll. Då han under senare tiden icke längre kunde räkna på Serrano, emedån denne verkligen afhöll sig från deltagande i politiken, så nöjde han sig med Rios Rosas och Sagasta såsom bundsförvandter ; och så var den trio hopkommen, som ville tvinga konungen att åter kalla det konservativa partiet till styret. När nu konungen i sitt budskap förklarade, att han icke ville vara konung för ett parti, öfverensstämma hans ord med en berättelse, som en brefskrifvare i Madrid till YIndependance Belge meddelar: På fredagenX, heter det i denna berättelse, begaf sig Topete till slottet för att säga konungen att frågan angående artilleriofficerarne erbjöd honom ett godt tillfälle att bli den radikala ministdren qvitt; armån skulle un-: derstödja monarkens beslut och intet hinder vidare möta för riksförsamlingens upplösniog. Konungen lät öfvertala sig och försäkrade Topete, att han icke skulle underteckna dekretet rörande artilleriets ombildning. Vid afskedet sade konungen: I morgon mötas vi kanske på Madrids gatort. Men ministåren, som kommit de konzervatives intriger på spåren, framkallade debatten i riksförsamlingen angående artillerifrågan och öfverlemnade sedan, stärkt genom det förtroendevotum hon erhållit, det ofvannämda dekretet åt konungen till underskrift. Detta skedde på lördagen. Topete hade emellertid redan en hel minister färdig, hvars president han sjelf ville bli. Så snart han erfor att dekretet var undertecknadt, öfversteg de konservatives raseri alla gränser, och man beslöt att genast utfärda ett manifest, hvari partiet skulle öppet uttala sig mot regeringen. Marskalk Concha och några andra generaler gjorde dock dagen derpå ännu ett sista försök att förmå konungen till en statskupp, i det de lofvade honom armens understöd. Men Amadeo tillbakavisade detta erbjudande. Kort derefter infann sig hos honom en deputation: från den konservativa föreningen, söm förklarade, att dJynastien icke mera kunde räkna på det konservativa partiets stöd. Då lät konungen kalla Zorilla och meddelade honom sitt fasta beslut att abdikerat. Från Rom telegraferag, att påfven under ett samtal med några amerikanska sjöofficerare, gom i onsdags hade företräde hos honom, frågat, huruvida han kunde påräkna Bli väl mottagen i Förenta Staterna, i fall han skulle begifva sig dit; hvarpå officerarne svarade att Nordamerika skulle anse för en stor ära, om det finge pevisa hars helighet gästfrihet. Om stämningen i Berlin skrifves den 12 dennes till en Wientidning: CLasker är dagens lejon. Ännu har aldrig en primadonna med sin stämmas metallklang gjort ett sådant uppseende som Lasker. I alla hus, vid hvarje familjbord, å alla restauranter och hoteller, schweizerier och krogar, stora och små teatrar, på börsen, i skolan och på isen — kort sagdt öfverallt, der två menniskof mötas, talas blott om Lasker, Alla resande på hotellerna vilja se Lasker. Hans bostad bestormas formligen af engelsmän. I går, då han skulle gå ut, kommo tre engelsmän emot honom i trappan, Hvad är det ni vilja? frågade Lasker. Wir wollen sehen the little Lasker, svarade engelsmännen, SI dag, återtog Lasker hastigt, fär Ant måndar Ach då föravigag Larker soka