MAIVARBE, UA NVYDVAV VIA SIMVAR VVD ÖVANVA
att ha meddelat honom den senaste stora
tilldragelsen i Spanien, förklarat sin mis-
sion slutad. Herr Thiers beklagade vid
detta tillfälle djupt kung Amadeos tron-
afsägelse, sägande att han användt allt sitt
inflytande vid hofven i Rom och Madrid för
att förekomma densamma. Inom franska
nationalförsamlingen väckte, som man väl
kan tänka sig, nyheten från Spanien den
största sensation; Ett stort antal orleani-
ster trängde sig omkring hr Thiers, när han
visade sig i församlingens lokal, och alla
sökte förmå honom att göra någonting för
att bjelpa hertigen af Montpensier. Åt-
skilliga af dem ämnade samma afton upp-
vakta presidenten för att vidare tala med
honom om denna sak. De låta påskina, att
det är hohenzollernska partiet som öfverta-
lat kung Amadeo att abdikera.
Efter hvad Daily News Pariskorrespon-
dent uppgifver, lärer emellertid hr Thiers,
ehuru han icke gillar det af Amadeo tagna
steget, ingenting högre önska än den span-
ska republikens framgång. Denna uppgift
vinner bekräftelse derigenom att hr Thiers
organ inom pressen, Bien Public, den 13
dennes uttalar sin förhoppning, att republi-
ken i Spanien måtte bli varaktig och väl-
signelsebringande, samt tillråder landet att
sjelft inom sig afgöra sina angelägenheter,
aktande sig för kosmopolitism och all slags
inblandning från utländska makters sida.
I den krig, som föranledde konung Ama-
decs tronafsägelse, har äfven general To-
pete spelat en betydande roll. Då han
under senare tiden icke längre kunde räkna
på Serrano, emedån denne verkligen afhöll
sig från deltagande i politiken, så nöjde
han sig med Rios Rosas och Sagasta såsom
bundsförvandter ; och så var den trio hop-
kommen, som ville tvinga konungen att åter
kalla det konservativa partiet till styret.
När nu konungen i sitt budskap förklarade,
att han icke ville vara konung för ett
parti, öfverensstämma hans ord med en be-
rättelse, som en brefskrifvare i Madrid till
YIndependance Belge meddelar: På freda-
genX, heter det i denna berättelse, begaf
sig Topete till slottet för att säga konungen
att frågan angående artilleriofficerarne er-
bjöd honom ett godt tillfälle att bli den
radikala ministdren qvitt; armån skulle un-:
derstödja monarkens beslut och intet hinder
vidare möta för riksförsamlingens upplös-
niog. Konungen lät öfvertala sig och för-
säkrade Topete, att han icke skulle under-
teckna dekretet rörande artilleriets ombild-
ning. Vid afskedet sade konungen: I mor-
gon mötas vi kanske på Madrids gatort.
Men ministåren, som kommit de konzerva-
tives intriger på spåren, framkallade debat-
ten i riksförsamlingen angående artilleri-
frågan och öfverlemnade sedan, stärkt ge-
nom det förtroendevotum hon erhållit, det
ofvannämda dekretet åt konungen till un-
derskrift. Detta skedde på lördagen. To-
pete hade emellertid redan en hel minister
färdig, hvars president han sjelf ville bli.
Så snart han erfor att dekretet var under-
tecknadt, öfversteg de konservatives raseri
alla gränser, och man beslöt att genast ut-
färda ett manifest, hvari partiet skulle öp-
pet uttala sig mot regeringen. Marskalk
Concha och några andra generaler gjorde
dock dagen derpå ännu ett sista försök att
förmå konungen till en statskupp, i det de
lofvade honom armens understöd. Men
Amadeo tillbakavisade detta erbjudande.
Kort derefter infann sig hos honom en de-
putation: från den konservativa föreningen,
söm förklarade, att dJynastien icke mera
kunde räkna på det konservativa partiets
stöd. Då lät konungen kalla Zorilla och
meddelade honom sitt fasta beslut att abdi-
kerat.
Från Rom telegraferag, att påfven under
ett samtal med några amerikanska sjöoffice-
rare, gom i onsdags hade företräde hos ho-
nom, frågat, huruvida han kunde påräkna
Bli väl mottagen i Förenta Staterna, i fall
han skulle begifva sig dit; hvarpå office-
rarne svarade att Nordamerika skulle anse
för en stor ära, om det finge pevisa hars
helighet gästfrihet.
Om stämningen i Berlin skrifves den 12
dennes till en Wientidning: CLasker är
dagens lejon. Ännu har aldrig en prima-
donna med sin stämmas metallklang gjort
ett sådant uppseende som Lasker. I alla
hus, vid hvarje familjbord, å alla restau-
ranter och hoteller, schweizerier och kro-
gar, stora och små teatrar, på börsen, i sko-
lan och på isen — kort sagdt öfverallt, der
två menniskof mötas, talas blott om Lasker,
Alla resande på hotellerna vilja se Lasker.
Hans bostad bestormas formligen af engels-
män. I går, då han skulle gå ut, kommo
tre engelsmän emot honom i trappan, Hvad
är det ni vilja? frågade Lasker. Wir wol-
len sehen the little Lasker, svarade engels-
männen, SI dag, återtog Lasker hastigt, fär
Ant måndar Ach då föravigag Larker soka