ställolsa vid hemtninss. mA tt våderbörand
pplysningsvis vilja vi tillägga. att vederbörande
hyligen beslatat äg för at Så vidaro källa i brott
nålsväg inståmda Personer vid vite, utan vic
tomtningspåföljd, enär detta sätt visat sig verk.
Sammare, derför att den tilltalade då vanliger
iakttager inställelse, hvilket han annars möjliger
skulle uraktlåta, vitet må vara hur högt som bolst
LANDSÖRTEN, .
Bet tredäbbla inordet i Stafrered,
Rörande denna hemska filldragelso meddelar Ve
nersborgs Tidning följande mär lika upblysninkal
Den 12 d:s företog örtens provincliälläkare, enligt
förördnande af ken. Bbefide, medikolegal besigt.
og å lien efter Gustaf Johanssons hustru och
atn. De vid detta tillfälle gjorda iakttagelser
synas till en del föra historien om detta hemska
mord in i ett nytt skede; .. ra
Att döma af de, trö tnitsons inbördes likhet, tror
man sig ieod säkerhet kunna antaga, att en och
Anima hand fört knifven mot de tre struparne.
id en närmare granskning af halsknotorna befanns
att en lika kraftig hand fört mordvapnet mot hu-
struns hals som mot barnens strurar: De spår
efter knifsudden som finnas 8 hustruns halsknota,
syntes utvisa att handon, som hållit knifven, der
inlagt ännu mera kraft än vid föregående Tysliga
rtbetet. Yttre spår till motstånd hos offren, då
mordet begicks, syntes endast å liket efter den 12-
åriga flickan, hvars ena tumme var till hölften
klufven. Å hennes h: 1 varakados Elton i sårets
närhet en obetydlig ricpå. Jammanställer man
dessa fatta mad uppgifterna i polisprotokollet, att
ajinön och flickan samt hustrun och gossen Jågo
olika sängar i stugan, och med pigan Thildas
vittnesmål vid samma tillfälle, att flickan, då
Thilda på morgonen gick ur etugan, Qvarlåg sof-
vande i Jnannens säng, så kommer than till det
antagande säsom sannolikt, att mördären eller
mörderskan, ty i detta fall börja omständigheterna
ett besynnerligt utsebnda, flyttat Mickan till an-
ära sängen eller kanske väckt henne och med
vänliga ord förmått henne krypa till sin lilla half-
bror samt derefter mördat honne, som vaken, då
on med tummen sökte värja sig för det mot hen.
tta d då hr G.
detta den 1 mars, UR att lakttaga In
nes hals riktade mordvapnet. årets riktning å
hustruns hals syntes något oefe il för att vara
en yttring af slolfverksamliet. I stället för att gå
uppifrån nedåt, vid hvilken rörelse armen besitter
sjn stöteta kraft, går detta sår tvärtom eller ned-
ifrån uppåt. Detta blir alltid en tvungen rörelse
för egen arm. Knifven, som tillfogat henne dö-
den, måsto ha hållits i venstra handen. Men hon
var icke vensterhändt, Detta bekräftades dels af
de närvarande, dels af vissa arbetsmärken å den
dödas händer. MSslunda skulle hon ej sjelf burit
hand på sig. Hvem har då begått det iredubbla
mordet? Saken är i sitt nuvsrande skick så dunkel
och ingnärjd. att den ger Knledning till gissningar
åt skilda håll. i
Det ligger den efterlefvande mannen till last,
att han vid nägra tillfällen haft hotful!a yttranden
om hustrun och barnen. Förutom makarne, bar-
nen och de två pigorna fans i stugan en fiortön-
årig drängpoike, som bette Janne. Figan Thilda
säger i sitt vittnesmål, att husmodren, samma mors-
kon mordet skedde, befallt Jannogå till husbonden
stallet. Vid pollsförhöret var Janne ej närva-
rande. Justfun, an groflsmmad qvinna, var ej
Mer än 23 år. Flickan var 12 och gossen 8 år
fammal.
För att sätta läsaren i tillfälle stt eaminanställa
au meddelade resultat af dön medikölegala bosige
ningen med uppgifterna i den kort efter mordet
hållna polisändersökningen, återgifva vi ur denna
jednare följande strof:
Myrin berättade att Alida ofta beklagat sig öf-
ver mannens hårdhet, hvaraf hon kände sig djupt
lycklig; att mannen någon gång skuffat före
huru aldrig i tjenstfolkots äsyn; att hon en tid
varit illamäende, men aftonen före den hemska
idldragelson syntes friskare; att ingen liknelse till
go: örtvifladt beslut företodde sig; att mannen.
mligt hustruns utsago, ofta yttrat att han skulle
kära halsen af både sig, hustrun och barnen och
fter sådana yttranden ofta slipat sina knifvar,
wvadan hustrun nästan jemt byst fruktan för ho-
om ; att Myrin väl icke beskyller mannen för de
ogångna morden, men icke kan undgå att sätta
ans yttranden i förbindelse med hvad nu skett,
ynnerligast som Johansson mojlgaf sig flera gån-
or haft sådana yttranden.
DNR SNR RRD ROR RN So NERVER OO RIE OR RR