vändigö underlr 3 för själens helsa, är gymna.
stiken, Öm en skicktig :ymnastiklärare får
om händer en 10 å 12 års gösso, så kan han
försäkra, att om denna gosse är för öfrigt
frisk, skall hab vid 16 å 18 års ålder vara
stark, vig och härdig, kunna klättra som en
spa, simma gom en utter, dansa, gå på skrid-
skor och ega en betydlig härdghet och styrka,
som göra honom skicklig tör lifvets förhållpns
der, En sådra täpplosttäb, så Vida den gitvos
RP ott rätt sätt, är lika nödvändig som de
okliga studierna, men, tyvärr, har nödvändig-
hotea af en rationell kroppsutveskling genom
lämplig behandling ännu icko !-gått i allmärna
folkmedvetandet, åtminstone iöko här i Skåne.
De enda söm åtsjuta fördelen af gysbnastik
äro militärerna vid de vätfvade regementenr,
elemontarläroverkets ungdom och sominsri-
sterna vid våra folkskolelärareseminarier.
Folkskolornas lärjungar tå visserligen på vissa
ställen öfva sig i fristående gy nnast- men
då på skolgårdrna icke Ännhes så mycket som
en lönt, hvsvå de kunna öfva sin armstyrka
och förmåga att bringa sig i höjden med till-
bjelp af en sådan, så verka dessa öfningar
obetydligt på deras framtid.
Inom den förnätta terldans salonger rör sis
en firängd folk, som gemom brist på öfning
för dess muszkler och organer blifva liksom
gamla i förtid, d. v. fp med ett ingdömligt
1tseendo äro de öfta svaga som gubbar och
ummör, Pensionslifvet medför för de unga
amerna svaghet och denna åter i sin ord-
rng genska ofta snedhot och missbildring.
Ailt detta onda kan häfvas genom en på ve-
tenskapliga grunder utöivad gymnastikbohand-
ling. Men man saknar i de flesta städer och
aästan allestädes på landet personer, som egnat
sig åt den vYetenskapliva gymnastiken. Der
en ändamålsenlig kroppsöfoing vore af behof-
vet påkallad, har man derföre ingen annan
utväg än att fylla magen med piller, droppar
och mixturer, hvarigenom kroppsorganismen
lika ocva förslappas som don stärkes,
En glädjande företeolse på gjmnastikens
Område kan jag dock anteckna, nämligen den,
att inom Malmö stad, dor intressot för gym-
nastiken liksom för så många andra frågor
vrrit särdeles matt, har detta intresse på so
na7e tiden vat vt till en styrka, som man förut
knappt skulle vågat förmoda, och detta genom
några för denna idd nitiska män. Gymnastir-
läraren 3anteson, Bom seden några år tjonsis
gjort i Stockholm och som svärmat för gym-
bastikens utveckling i vårt land, lade under
den tid han var lärare i Malmö första fröet
till detta intresse. Gymnastikläraren Berg-
man har fortsatt hans verk vid elementarläro- .
verket och en kapten Södergren, som ned-
satte sig härstädes för några år sedar, såsom
utöfvare af sjukgymnastik, har gifvit yttorli-
garo väckelse åt detta intresse, som i dessa
dagar är synbart, dels genom en palatslik gym
nastikbyggnad vid Gustaf Adolfs torg, hvilken
byggnad efter ritnirg af arkitekten H. Zetters
vall i Lund blifvit uppförd af en gymnastik-
försning, dels i ett enskilt gymnastiksällskap
Svea, som öfvar sig i gymnastik tvenne da-
ger i veckan å elementarläroverkets gymna-
stiklokal. Den nya gymnastikbyggnaden är
till det yttro fardiz och skall vara inrodd till
den 1 oktober. Under tiden har kapten Sö-
dergren, som skall ha ledningen å nämda gym-
pastikinrättning, hyrt lokal i närheten af
hamnen, Viss att inom vårt lands a!la delar
finnas män, som intressera sig för denna fråga,
har jag velat påpeka den plats, hvilken Malmö
samhälle i denna stund intager i afseende på
gymnastikens utveckling.
Bland nya id6er, som allt mera intränga i
medvetandet hos det skånska folket, är iden
om en ändamålsenlig folkhögskola för ortens
qvinnor. Jag tror mig känna att en liflig
verksamhet utöfvas för att få en dylik skola
till stånd och dess framtid betryggad, De
tvenne fortgående folkhögskolorna för min
bibehålla sig i allmänhetens förtroende, och
landtbruksskolan i Trelleborg, som ingonting
annat är än en folkhögskola med öfvervägande
blick för jordbraket, väcker på ett berömvärdt
sätt elevernas håg och tankar på lifvets och
dagens stora frågor, öch detta är just målet
för all folkhögskoleverksamhet, Forntidens
stora frågor äro nyttiga att studera för den
som dortill har tid och tillfälle; nutidens frå
r äro fiödvändiga för alla.
Malmö industrilotteri, en institution, hvars
betydelse äfven låg deri att den befanns vid
gränsen och qvarhöll en mängd penningar, som
eljest skulle gått till de danska lotteriorna, har
upphört. Om det ännu ej hunnit utöfva något
större inflytande på industrien i allmänhet, är
det dock visst att snickare- och ornaments-
Sktäraro i Malmö derigenom förmåddes att
tillegna sig en skicklighet, som på senare
tiden uppnått en betydlig höjd. Man tror
också att dessa yrken nu komma att gå till-
baka, så vida icke Malmömöblerna, som fun-
pit en marknad bland rikt folk äfven utom
Skåne, ändå hålla sig uppe i smakfullhet
och elegans. Att de blifvit kända i en vidare
krets, dertill har lotteriet medverkat.
Det är nästan skada att inom landet icke
finnes något väl ordnadt lotteri, deri de
spellystha, hvilka här i Skåne äro nästau lika
många som provinsens tänkånde invånare,
kunna få sitt begär tillfredsstäldt. Endast
tre af Köpenhamns lotterier afsätta årligen
tillsammans ej mindre än 2,160,000 lottsediar,
af hvilka en stor del finna afnämare i Skåne.