Stöld vid Carl Gustafs stads kronogevärsfaktori. (Från Dagens Nyheters referent.) På anmälan af faktoristyresmannen, herr kapten Blix, att tillgrepp af gevärsdelar vid Carl Gustats stads kronogevärsfaktori en längre tid fortgått, hölls i torsdags förberedande polisransakning å rådhuset i Eskilstuna med dagen förut häktade förre faktoriarbetaren Blomqvist samt gevärsfabrikanten Axel Julius Kullmar, tilltalade, den förre för det han från hejareverkstaden vid faktoriet stulit gevärshanar och slutstycken, och den senare än det han at Blomqvist köpt dessa gevärslar: Faktori-styresmannen, som, jemte arbetschefen, herr löjtnant Treffeoberg, var vid rätten närvarande, berättade, att arbetschefen förliden höst anmält, att åtskilliga gevärsdelar förkommit vid faktoriet och att bristen derå dagligen fortfarande förmärktes. Styresmannen sökte då genom förmännen vid faktoriet få reda på förhållandet samt hvem som tillgripit de saknade gevärsdelarne, men utan önskadt resultat, förrän kort före jul, då det upptäcktes, att en arbetare hos gevärsfabrikanterna Kullman Lafqvist i Eskilstuna, vid namn J, Pettersson, anmodat en faktoriarbetarbetare, Svedlund, att anskaffa skrufvar till gevärslås från faktoriet samt lemnat lista derpå. Men detta blef dock ej verkstäldt. Efcer julhelgen förlidet år hade en arbatare anmält till styresmannen, att nu tilltalade Blomqvist från februari till april samma år tillgripit 86 st. gevärshanar och lika många slutstycken i hejarehuset vid faktoriet och att dessa gevärsdelar afyttrats hos fabrikör Kullman, hvilken förut varit anställd vid faktoriet. Derjomte hade samme arbetare berättat att Kullman under mellandagarne 1871 från faktoriet förskaffat sig omkring 20 slutstycken och 20 hanar, hejade vid faktoriet. — Styresmannen förklarade slutligen att orsaken, hvarföre han begärt denna undersökning, var dels hans pligt såsom tjensteman, dels hans önskan att före komma, det de oskyldige misstänktes, samt dels att förhindra upprepandet af dylika tillopp. So ursfabrikanten Azel Julius Kullman, som nu hördes, nekade att hafva köpt några gevärsdelar från faktoriet och säger att han befallt en af sina arbetare, vid namn Wetterholm, att anskaffa grofva sänken, och att denne då sagt sig skola kunna erhålla sådana genom en slägting, som arbetade vid faktoriet, men att detta ej blifvit något utaf. Sedermera hade likvil Wetterholm framvisat hanar, som han sade sig hafva bekommit af den förutnämde slägtingen för 25 öre stycket. Af detta synes, det de voro tillverkade vid faktoriet. På domarens fråga säger Kullman, att han ej känner Blomqvist och aldrig köpt några gevärsdelar af honom. Häktade förre faktoristen Blomqvists prestbe. tyg upplästes och innehöll, att B. ir född i Hakarp 1852, ej förlustig medborgerligt förtroende och ej förut tilltalad, hvarjemte styresmannen upplyste, att Blomqvist blifvit skild från faktoriet den 30 sistlidne november för miadre redbart vppförande. Blomqvist nekxade att hafva tillipit mer in 5 hanar och 5 slutstycken, hvilka an tagit i hejarehuset och gifvit Wetterholm, som bedt honom att anskaffa gevärsdelarne, men att han för dem ej erhållit någon betalning. De härefter uppkallade vittnena blefvo nu — stan att dock afläigga vittneseden — ett i sender hörda och berättade: Faktoriarbetaren Erik Niklas Löfdahl, att han varit anställd vid-faktoriet sedan medlet af augusti månad 1872; att Blomqvist tillgripit 86 stycken hanar och 6 stycken slutstycken, hvilka han lemnade på Kullman Lafqvists verkstad ; att Blomqvist tagit sådana gevärsdelar i flera partier och kommit än med 10, än med 20, än med 30 o. 8. v., så att hela summan uppgått till 86; att vittnet, som då arbetade hos Kullman å Lafqvist, af den senare uppburit pengar för att lomna betalning till Blomqvist för gevärsdelarae red 20 öre stycket. Faktoriarbetaren Jean Edvard Noren, att han arbetat hos Kullman Lafqvist i 1 år och 9 månader tills i februari 1872, då han fått kondition vid faktoriet; att han sett, att det arbetats på Kullman Lafqvists verkstad på hanar och slutstycken, som voro komna från faktoriet och att detta ej kunde vara obekant för Kullman, emedan han vid jultiden 1871 lemnade fram 20 hatar och lika många slutstycken till vittnet, hvilka det bestämdt kan säga vore hejade vid faktoriet, och detta så mycket mer, som vittnet Norån nu, sedan han kom till faktoriet, fullkomligt noga igenkänner deras likhet med dem 4 som derstädes tillverkas; att en afton, då det ej fanns hvarken hanar eller slutstycken hos Pullman Lafqvist till sammansittning, en faktorist Sköld kommit upp på verkstaden, då Kullman genast gått ut med bemiilde Sköld, och påföljande morgon hade det funnits både hanar och slutstycken på deras verkstad, hvilka voro ejade vid faktoriet; att Kullman några dagar förut yttrat till vittnet: vänta litet, så få ni nog! (Kullman säger, att Sköld erbjudit sig att slå hanar åt honom i hejarehuset vid faktoriet. På domarens fråga, hura många banar på sådant sätt blifvit slagna, svarade K. att han ej kan erinra gig det.) Vittnet berättar vidare, att Kullnan tillsagt arbetarne att gömma undan dessa eviradelar och ej gå och tala om huru de fått lem. Bajonettfilaren Erik Andersson, att han konditionerat hos Kullman Lafqvist från början af 1871 till början af 1872, samt derunder arbetat på hanar och slutstycken, men ej vet hvar de voro hejade; att det ofta gafs förmaningar, att ej bliänka med dessa gevirsdelar och ej ha så många framme på en gång, hyarföre vittnet anat, att de ej voro Då ärligt sätt bekomna. (Kullman kan ej redoköra för hvarföre hen gifvit dessa förmaningar.) Vittnet säger vidare, att dessa gevärsdelar voro alldeles lika med dem, som hejades vid faktoriet. Gevärsarbetaren Johan Oskar Engberg, att han arbetar hos Kullman å Lafqvist; att det aistlidet år fanns hanar och slutstyckea på verkstaden, hvilka vittnet bestämdt igenkände yara hejade vid faktoriet; att han en middag såg lomqvist komma med en bleckfjaska, innebålande hanar eller slutstycken, hvilka han leranade på Kullman Latqvists verkstad (Blomqvist säger, att han lagt dem i Löfdahls verkstadslåda); att Blomqvist en annan gång kommit, medförande i fickornå dylika gevärsdelar, dem han aflemnat på verkstaden; att Kullman och Wetterholm samtalat en dag, då Wetterholm erbjudit sig att anskaffa hejade hanär och siuteken; att Wetwterbolm emottagit pengar för I ördte psrtiet hanar och slutstycken, som Blomqvist Ibmnat, med 5 rdr, hvaraf han zifvit B. 2 rdr och behållit 3 rdr själ. Gevärsarbetaren Israel! Pettersson, att han, som arbetat hos Kullman Lafqvist i Å år och innu är qyar derstädes, vet att Blömqvist skaffat Kullman geyvlrghanar och slutstycken, hejade vid