TV Den sköna unga flickan stod under denna harang så stolt och rak vid sin älsklings sida, att denne ovilkorligen tryckte henne litet närmare sitt hjerta till tack för den udd, som träffade den moraliserande brodern. Men, mamsell ClaraX, gentog Joachim med samma orubbliga lugn som förut, tror ni inte, om ni i detta ögonblick skulle lyssna till rösten från er döende mor, att don aktningsvärda och fromma gumman Schönberg skulle vara en bättre beskyddarinna än någon annan, medan ni afbidar den position af min broders blifvande örud, som ni antager ligga så nära? Tror ni inte att de heliga känslor, som böra omhuldas hos ett barn på väg att aflägga löftet åt sin Frälsare, ha bättre jordmån i det tysta oboemörkta hemmet än bland Uessa bullrande hufvudstadsnöjen? Tror ni inte att det vore en pligt mot er syster att under någon tid återsända henne till den gudfruktiga prestenkan? Ack jo! Ack jo! Låt mig komma till fru Schönberg!4 jublade en barnslig stämma. CVälkommen hem från Spanien! Välkommen! Välkommen! Ack! Så outsägligt roligt! Eleonora störtade, glömmande allt omkring sig, fram mot sin välgörare, neg,tog honom i fama och kysste hans hand så fort, att Joachim inte hann hvarken hindra eller tillstädja någon af hennes smekningar. Nu är jag lugn för allt som sker! Nu må