TV
Den sköna unga flickan stod under denna
harang så stolt och rak vid sin älsklings sida,
att denne ovilkorligen tryckte henne litet när-
mare sitt hjerta till tack för den udd, som
träffade den moraliserande brodern.
Men, mamsell ClaraX, gentog Joachim med
samma orubbliga lugn som förut, tror ni
inte, om ni i detta ögonblick skulle lyssna till
rösten från er döende mor, att don aktnings-
värda och fromma gumman Schönberg skulle
vara en bättre beskyddarinna än någon annan,
medan ni afbidar den position af min broders
blifvande örud, som ni antager ligga så nära?
Tror ni inte att de heliga känslor, som böra
omhuldas hos ett barn på väg att aflägga
löftet åt sin Frälsare, ha bättre jordmån i
det tysta oboemörkta hemmet än bland Uessa
bullrande hufvudstadsnöjen? Tror ni inte att
det vore en pligt mot er syster att under
någon tid återsända henne till den gudfruk-
tiga prestenkan?
Ack jo! Ack jo! Låt mig komma till fru
Schönberg!4 jublade en barnslig stämma. CVäl-
kommen hem från Spanien! Välkommen! Väl-
kommen! Ack! Så outsägligt roligt!
Eleonora störtade, glömmande allt omkring
sig, fram mot sin välgörare, neg,tog honom i
fama och kysste hans hand så fort, att
Joachim inte hann hvarken hindra eller till-
städja någon af hennes smekningar.
Nu är jag lugn för allt som sker! Nu må