-e TlUvU och osedd af de dansande med sina muntra åskådare, inträdde i salongen en främling, som synbart lika litet var inbjuden som välkommen. Han hade genom den obevakade tamburen — från hvilken man i den angränsande kökskammaren såg betjenten Abdon svänga om med en af pigorna till gamma musik, som inspirerade herrskapet derinns — inträdt i det närmaste förmaket, och derifrån stigit fram till salongens öppna dörrar. Han stannade der, för att, ännu oupptäckt af de bullrande gästerna, kasta en öfverblick öfver det för honom till största delen okända sällskapet. Men förgäfves skulle man försöka beskrifva det uttryck af öfverraskning, smärta, fasa och vrede, som blixsiabbt vexlade i åskådarens ansigte. Han spejade med synbar oro efter något föremål, som han ej kunde upptäcka, och derefter borrade sig hans uttrycksfulla blickar ånyo fast vid den ömt förtroliga gruppen i soffhörnet. Var det åså — i denna ställning, med cigaretten blossande i den tjusande munnon och lutad mot en lättsinnig ung mans skuldra — medan, likt förklädda bacchanter en skara ungherrar under stormande munterhet omsvärmade en bedagad bacchantinna;-— var det så som välgöraren Joachim Minning skulle återfinna sin oskuldsfulla skyddling Clara Fransoni? Ett plötsligt anskri afbröt hans korta be